Gå till innehåll

Vi ber om ursäkt

Det ser ut att vara tekniska problem just nu.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 10 mars 2016

Feltänkt om klimatgaser

FOTO: Göran Hartman

Vi tar en kort grundkurs; När vi stoppar björkved i spisen frigörs koldioxid vid förbränningen – exakt den mängd som trädet tagit upp ur atmosfären. Den frigjorda mängden fångas i sin tur upp av växterna, som inlagrar kolet och ”tillverkar” syre. Detta brukar kallas kolcykeln och något nettoutsläpp av koldioxid sker inte.

Om vi matar en ko med gräs och kraftfoder så sker heller ingen nettotillförsel av klimatgaser. Ungefär samma mängd kol, som gräset inlagrat, frigörs till atmosfären – kolcykeln alltså!

Men gräsätare (kor, får, hästar, älgar, renar, rådjur, bufflar, antiloper släpper inte ut koldioxid utan istället metan (CH4), med cirka 20 gånger större växthuseffekt än koldioxid.

Klimatkatastrof alltså….eller? Ja, visserligen är metan en kraftfull klimatgas, men efter några år har den helt försvunnit ur lufthavet. Metan kan alltså inte lagras i atmosfären som koldioxid. Eftersom gräset, om det inte äts av djur, förmultnar och avger koldioxid, kan man alltså hävda att växtätarna på ett sätt ”renar” atmosfären – den långlivade koldioxiden minskar och ersätts av snabbt nedbrytbar metan. IPCC erkänner att klimatpåverkan av metan av just denna anledning är problematisk att värdera, men att dessa fakta ska vara med i ekvationen är helt klart. I vår svenska klimatdebatt har hittills inget hörts om detta!

Nötkreatur äter gräs, därför krävs vallodling. Till skillnad mot odling av ettåriga grödor, som potatis och spannmål, plöjs en vall inte varje år utan med 3-5 års mellanrum. Naken jord läcker lustgas och koldioxid (vi bortser här från att detta ingår i den naturliga kolcykeln) – vallodling är alltså bättre ur denna synpunkt. Dessutom minskas ju utsläppen av koldioxid från traktorer – plöjning och harvning drar mycket diesel, ett fossilt bränsle som ger ett nettotillskott av koldioxid.

Men det riktigt fina med vallodling är att gräsvallar fångar/binder koldioxid. Enligt Jordbruksverkets skrift ”Inlagring av kol i betesmarker” kan en hektar vall binda 1000 kilo kol per år – cirka 1 miljon hektar vall i Sverige halverar därför djurhållningens totala utsläpp av klimatgaser!

Naturvårdsverket beräknar att nötköttet bidrar till cirka fyra procent av växthuseffekten (metanutsläppen omräknade till koldioxidekvivalenter), om kolinlagringen i vallodlingen beaktas sjunker den siffran till ca 2-3 procent! (Reduktionen pga. metanets snabba nedbrytning inte medräknad) Mer än 97 procent av klimatpåverkan beror alltså på helt andra saker än utsläppen från våra kossor.

Men hur långt ”nötköttshysterin” gått illustreras av oljebolaget (!) PREEM, som av klimatskäl ska minska köttinnehållet i sina korvar. Hur man ska ta itu med bensin och diesel väntar vi på……

Till toppen