Gå till innehåll

Psst...

Till den som ser detta: ha en underbar dag! :)

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 26 maj

Hetsjakten mot vattenkraften är på riktigt

Vattenkraften motsätter sig inte miljöanpassningar, men den hårdföra behandling som den nu utsätts för är helt orimligt. Det skriver LRF-representanter i ett debattinlägg.

FOTO: Stig Hedström

Svar till Sten Frohm och Christer Borg angående småskalig vattenkraft

Vattenkraften motsätter sig inte miljöanpassningar, men den hårdföra behandling som den nu utsätts för är helt orimligt. Att Frohm och Borg i varsitt inlägg försvarar detta är väldigt märkligt.

Prövningen av vattenkraften har i dag ett ensidigt fokus på byråkrati. Och de som söker tillstånd finner snart att den som ställde kravet motsätter sig att tillstånd ges. Men prislappen blir ändå hundratusentals kronor – utan att en enda miljöåtgärd genomförts.

Detta ställer enskilda människor inför en omöjlig ekonomisk situation där kostnaderna är mångdubbelt högre än verksamheten omsätter. Detta kan mycket väl beskrivas som en hetsjakt vars motstycke vi inte sett tidigare. Vi undrar också varför det är så bråttom. Riksdagen har beställt ett enklare regelverk och det pågår en diskussion om att skapa en fond för att lösa finansieringen av åtgärderna. Men detta tar tid. Därför måste myndigheternas processer ta en paus så att alla kan prövas enligt samma regelverk. Detta borde vara något som även ni kan ställa upp bakom.

Ni skriver att sportfisket kan generera stora intäkter till landsbygden och så kan det säkert vara. Men vi tvivlar på att de vattendrag som varit uppdämda i hundratals år begränsar den utvecklingen. Vi hör tvärtom från enskilda fiskeverksamheter att de vill ha fördämningarna kvar för att skydda värdefulla fiskebestånd. Oavsett vilket så är det inte rimligt att en verksamhet ska avvecklas på sin egen bekostnad – för att ersättas av en annan.

Fördämningarna är inga nya element i miljön – tvärtom. De är kanske de äldsta människopåverkade ekosystem vi har. Att riva ut dessa kommer ge större miljöpåverkan än att låta dem vara kvar. Sediment i dammarna flyter ut med ibland okänt innehåll. Regleringsförmågan försvinner. Fauna som tidigare varit åtskild kommer att blandas. Det kommer påverka landskapet runt fördämningarna och ingen vet hur utrivningarna kommer att påverka översvämningar, torka och grundvattennivåer. Vem tar ansvar för dessa konsekvenser? Den som äger verksamheten eller den som tvingar fram en utrivning?

Christer Borg uppvisar i sitt inlägg en närmast nordkoreansk syn på företagsamhet. På godtyckliga grunder klassar han ett sorts företagande som ”onödigt” och därför ”kan rivas ut”. Men detta strider mot den grundlagsskyddade äganderätten och mot det fria företagandet. Man kan möjligen använda resonemanget vid nybyggnation där samhällsnytta ställs mot miljöpåverkan. Men det här är inga nya verksamheter och därför undrar vi om en enskild lantbrukare eller åkeriägare ska bedömas på samma sätt? Att de var och en saknar betydelse och därför borde avvecklas?

Det enda rimliga är att om samhället ändrar uppfattning om denna näringsgren och vill att den ska bort, så får man också ta det ekonomiska ansvaret för detta. Då måste frågan ställas om det inte finns andra miljöfrågor som är långt mycket viktigare att hantera?

Monica Didriksson Ledamot av regionstyrelsen för LRF Västra Götaland

Erik Evestam Äganderättsexpert LRF

Läs också:

De 1000 minsta kraftverken kan avvecklasStora vinster med miljöanpassad vattenkraft

Till toppen