Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 27 januari

Köttets vattenförbrukning är ett problem globalt

Den globala köttproduktionen ökar och är allt mer resursintensiv. Vi behöver diskutera hur vår konsumtion påverkar, menar skribenten.

 Enligt skribenten går det åt cirka 15 000 liter vatten till ett kilo nötkött. Här förklarar han hur.
Enligt skribenten går det åt cirka 15 000 liter vatten till ett kilo nötkött. Här förklarar han hur. FOTO: Mostphotos

I tredje delen av programserien ”Köttets Lustar” belyste jag kopplingen mellan köttkonsumtion och vattenresursfrågor. Den siffra som nämndes i inslaget, att cirka 15 000 liter vatten har gått åt till ett kilo nötkött, resulterade i en hel del intressanta synpunkter och kommentarer från olika håll. Framför allt undrade många om det verkligen är korrekt att tala om att vatten förbrukas. Är det inte en del av det naturliga kretsloppet?

Djurhållning har en stor betydelse för den globala matproduktionen och bete är viktigt för den biologiska mångfalden. Årets Pandabok från Världsnaturfonden ”Ett vildare liv” lyfter de naturliga betesdjurens betydelse för hur naturen i Europa har utvecklats historiskt och problemet med att vi faktiskt har för lite bete idag.

Den globala köttproduktionen ökar och är allt mer resursintensiv. Stora mängder mark, vatten och energi tas i anspråk, inte minst för att producera foder. Samtidigt har vi en växande vattenkris på många håll, där konkurrensen om begränsade resurser ökar. Vatten är en förnybar resurs, men det betyder inte att den är obegränsad och det råder stora regionala skillnader i tillgång.

Det globala jordbruket står för ungefär 70 procent av vattenanvändningen eftersom allt större ytor konstbevattnas. Om framtidens livsmedelsförsörjning ska tryggas måste vi bli mer effektiva i vårt sätt att använda vatten och vi behöver diskutera hur vår konsumtion påverkar. På 200 år har jordens befolkning ökat från 1 till 7,5 miljarder. Det får konsekvenser.

Men hur kan det bli så mycket som 15 000 liter vatten för att producera ett kilo nötkött? Utmaningen ligger just i produktionen av foder, inte i vad djuret dricker. Forskare har beräknat ungefär hur mycket vatten som krävs för den biologiska processen att producera ett kilo ”gröda”. Siffrorna hamnar på mellan 1 500-3 000 liter per kilo (beroende på gröda, klimat etcetera).

Om ett djur äter, säg 7 kilo torrsubstans per dag och växer med 1 kilo, betyder det 10 500-21 000 liter per dag. Om ett djur lever på bete/foder som producerats genom ”naturligt regn” så kan det sägas vara i balans med naturen. Det påverkar inte vattenbalansen negativt eftersom samma mängd vattnet ändå skulle ”förbrukas” genom avdunstning och växtandning (evapotranspiration). Så ser en betydande del av produktionen ut i ett land som Sverige, även om vi också importerar en hel del kraftfoder.

Produktionen i de stora producentländerna ser ofta annorlunda ut. Här handlar det om att allt mer vatten behöver tillföras (konstbevattning) för att producera foder till den högintensiva djurhållningen. Även i detta sammanhang ”försvinner” inte vattnet från jorden som system men man talar ändå om vattenförbrukning när vattnet försvinner från det lokala/regionala system (avrinningsområde) från vilket det tas på konstgjord väg (yt- eller grundvatten).

Det betyder att det blir en mindre mängd vatten kvar till andra användare inom samma avrinningsområde (ekonomiska sektorer, städer, ekosystem). Konkurrensen ökar. I många jordbruksområden faller grundvattennivåer kraftigt och det blir problem med låga flöden i floder. Känsligheten för klimatvariabilitet och klimatförändringar ökar liksom konfliktrisker inom och mellan länder.

Om vi importerar kött från sådana regioner så talar vi om import av virtuellt vatten och då är de siffror som ligger bakom varje kilo produkt högst relevanta att vara medveten om när man väljer vad man ska köpa och varifrån. Så – vi behöver faktiskt ställa oss frågan vad som är en rimlig konsumtionsnivå och därmed vad som kan anses vara långsiktigt hållbart. Och – vi bör i Sverige i största möjliga mån prioritera svenskt kött.

Den 50-procentigt ökade köttkonsumtionen i Sverige sedan 1970-talet består dock till stor del snarare av import. Dåligt för klimatet, dåligt för jordens vattenresurser och dåligt för svenskt jordbruk.

Johan Kuylenstierna

Rådgivare vid Stockholm Environment Institute och adjungerad professor i internationella vattenresursfrågor, Stockholms Universitet

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen