Gå till innehåll

Meddelande:

Det ser ut att vara tekniska problem just nu.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 11 september 2016

Lagkraven kan ge mer betalt

Det är lätt att förstå LRFs och Helena Jonssons frustration över landsbygdsminister Buchts hantering av livsmedelsstrategin. Däremot kommer inte de förändringar som LRF föreslår att stoppa avvecklingen av det svenska jordbruket och det är särskilt allvarligt eftersom LRF tidigare har hävdat att man har departementets öra.

FOTO: Kerstin Davidson

LRF argumenterar för att konkurrenskraften kan stärkas genom att ta bort delar av den svenska lagstiftningen på djur- och miljösidan, vilka kallas för särregler eller mervärden beroende på vem som pratar. Man påstår att det inte går att ta betalt för uppfyllande av lagkrav, men däremot för det som bönderna gör frivilligt, men tittar man på dagens marknad ser man att detta inte stämmer.

Det finns exempel på att man kan ta ut högre priser genom frivilliga regler, Kravmärkningen är väl det tydligaste, men det finns också exempel på motsatsen. Svenskt Sigill visar, trots sitt ambitiösa arbete under flera decennier, svårigheten att kunna ta betalt för frivilliga mervärden. De Sigillanslutna företag som lyckas med detta har redan byggt upp ett känt varumärke.

Det finns också flera exempel när svensk produktionen i enlighet med lagstiftningen har gett mer betalt. Ett sådant är grispriserna som är de högsta i Europa. Vändningen kom när den politiska debatten uppmärksammade knipsade knorrar och hög antibiotikaanvändning i övriga EU, helt enkelt när någon på allvar började lyfta den svenska modellen. Ett annat exempel är när burhönsförbudet genomfördes, vilket också ledde till en stark debatt om djuromsorgen och den fruktade ökade utländska importen kom av sig. Svenska ägg har fortfarande i dag en mycket stark ställning och ligger prismässigt betydligt över övriga EU.

De senaste årens frivilliga mjölkkronor visar på komplexiteten. Det har varit lätt att få svenska konsumenter att frivilligt betala mer pengar för de lagstadgade mervärdena, men samtidigt har det inte betytt särskilt mycket för mjölkbönderna eftersom prispressen på världsmarknaden har varit starkare.

LRF har rätt i att stora delar av svenskt lantbruk har svårt att prismässigt konkurrera med världsmarknadens lågprisjordbruk. Det är de lantbruk som har de lägsta kostnaderna, många gånger på bekostnad av djur, natur och människor, som sätter den lägsta prisnivån och man kan verkligen fråga sig varför någon överhuvudtaget tycker att Svenskt lantbruk ska tävla i den ligan?

Även om dagens lagstiftning innebär högre kostnader så hade inte svenskt lantbruk varit i en bättre sits utan sina lagstadgade mervärden. Det finns mängder av andra faktorer som påverkar konkurrenskraften – skattesystem, lönekostnader och inte minst klimatet. Att ha en tydlig identitet för det svenska lantbruket som upprätthålls av en kombination av lagstiftning och frivilliga åtgärder är en viktig strategi både för att försäkra sig om befolkningens stöd för lantbruket och ge det en tydlig profil på marknaden.

Ann-Helen Meyer von Bremen, journalist och författare

Gunnar Rundgren, bonde, konsult och författare

Till toppen