Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 12 november

"Ökad mullhalt minskar växthuseffekten"

Betesdjuren har mycket stor betydelse för jordens mullhalt och för restaureringen av odlingsjord. Kor som rapar är inte det värsta klimathotet. Det skriver Christina Hansson, gymnasielärare, i ett debattinlägg.

FOTO: Anders Ingvarsson

I dokumentären ”Den sista skörden” visas skrämmande scener på vanliga matjordar som är utarmade på näringsämnen och förstörda av bekämpningsmedel. Bilder på utsatta mikroorganismer blixtrar förbi. Utarmningen av odlingsjorden kan bli ett nytt stort miljöproblem. Speciellt importerade grönsaker kan innehålla 20-30 olika bekämpningsmedel enligt boken den ”Flamsäkra katten” av Anna Froster och Magnus Hedenmark.

Mullhalten sjunker över hela världen. Ett sätt att komma tillrätta med problemet är att undvika plöjning. Plöjningen förstör viktiga svampar som behövs för nedbrytningen till mull.

Om jordens kolinnehåll ökar med 4 promille slutar den nuvarande ökningen av koldioxidhalten i atmosfären. Perenna sorter kan få betydelse. Mullhalten och kolinnehållet ökar även när biodiversiteten är hög vid odling av många olika slags grödor. Bar jord är tabu. Odlingssäsongen bör förlängas och ska helst omfatta hela året. Växternas rotsystem är mycket viktiga för att skydda jorden.

I regenerativt jordbruk står gräsmarker i centrum. De kan lagra stora mängder kol. Betesdjuren har fått en ny kontroversiell roll. Här menar man att betesdjuren har mycket stor betydelse för jordens mullhalt och för restaureringen av odlingsjord. Kor som rapar är inte det värsta klimathotet.

Köttkonsumtionen hamnar i fokus. I dag äter tre av fem svenskar vegetariskt flera gånger i veckan. Det kan vara förknippat med hälsovinster men den viktigaste orsaken till deras beslut är troligen ansvar för klimatet.

Korna kan bli en mycket viktig faktor för att restaurera odlingsmark. I ”Sista skörden” visas exempel på där regenerativt jordbruk har lyckats öka mullhalten till 10 procent på den amerikanska prärien. Jordbrukaren Gabe Brown ses som ett föredöme. Han har fått djupet på matjordslagret att öka och även ökat halten av kalium, fosfor och kväve i jorden. Gabe Brown tillämpar principen att max 30 procent av växtligheten betas av. Korna trampar och gödslar.

Om korna vistas ute under större delen av året kommer man även tillrätta med överdriven utfodring med ensilage. Enligt Jenny Reimers bok ”Naturlig föda” innehåller även ekologiskt smör en cancerframkallande kemikale för att ta bort bismaken från ensilaget. En annan vinst med naturbete är att produkterna innehåller fler nyttiga fetter när korna har fått beta blandat gräs i kallt klimat.

Regenerativt jordbruk kan öka mullhalten till den ursprungliga. I dag har den sjunkit till 2 procent i bland annat Sverige och USA från den ursprungliga på cirka 8 procent.

Ett hopp inför framtiden är att vissa forskare går så långt att de menar att om man ökar mullhalten och indirekt kolinlagringen i till exempel Asiens stora jordar kan man lösa en stor del av problematiken med växthuseffekten.

Christina Hansson

Gymnasielärare, Sala

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter .

Till toppen