Gå till innehåll

Psst...

Till den som ser detta: ha en underbar dag! :)

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 2 augusti

Så skapar vi ett ännu mer hållbart jordbruk

Svenskt jordbruk kan och bör förbättras - men det måste göras med respekt för fakta och kunskap snarare än ogrundat tyckande. De menar fyra professorer på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

 "Sveriges jordbrukare jobbar för en höjning av markens bördighet, är duktiga miljövårdare och strävar efter en ständigt förbättrad resurshushållning", skriver fyra SLU-professorer i en debattartikel.
"Sveriges jordbrukare jobbar för en höjning av markens bördighet, är duktiga miljövårdare och strävar efter en ständigt förbättrad resurshushållning", skriver fyra SLU-professorer i en debattartikel. FOTO: Mostphotos

I den nyligen tv-sända filmen ”Den sista skörden” hävdas att våra odlingsjordar används på ett icke uthålligt sätt. Bördigheten sjunker och jordarna förgiftas vid normal jordbruksdrift. Även om detta illustrerades med exempel hämtade från andra länder var budskapet tydligt att det även gällde det svenska jordbruket. Detta stöds dock inte av till exempel SLU:s långliggande bördighetsstudier. Dessa visar tvärt emot att markens produktionsegenskaper har kunnat bibehållas och förbättras, och skördarna ökats under de cirka 60 år som modernt jordbruk bedrivits och som försöken pågått. Maten är också näringsmässigt bättre idag. Svenska åkrar och betesmarker har således förmåga att långsiktigt och uthålligt producera tillräckligt med mat, foder eller biomassa för energi och tillverkning av andra produkter. Sveriges jordbrukare jobbar för en höjning av markens bördighet, är duktiga miljövårdare och strävar efter en ständigt förbättrad resurshushållning. Vi måste även fortsättningsvis jobba med det, både som forskare och jordbrukare, för att försörja en växande världsbefolkning med mat och bioenergi. Att problematisera viktiga samhällsfrågor ligger i SVTs uppdrag. SVT missköter dock sitt samhällsuppdrag genom att visa starkt vinklade ”dokumentärer” utan att använda sig av den vetenskapliga kompetensen som finns vid SLU och andra lärosäten. Vid produktionen av filmen har fakta i stor utsträckning undanhållits i de fall dessa talat emot programmets rubrik och budskap. Man har exempelvis bortsett från att kunskap idag tillämpas om hur vi skall gödsla med både stallgödsel och mineralgödsel för att uppnå hög skörd och lågt läckage av kväve. Forskning för att finna läckagebegränsande åtgärder för fosfor pågår också. En av de tydligaste och största forskningssatsningarna under senare år med målsättningen att integrera hög avkastning, minimerad negativ miljöpåverkan och god djuromsorg var det tvärvetenskapliga MISTRA programmet MAT 21 (1997 – 2008). Inget av detta nämndes i filmen.

Jordbruket måste bli lönsamt

Vår självförsörjningsgrad har de senaste 25 åren krupit ner från 85 procent till idag under 50 procent. Vi är bara självförsörjande på spannmål och till 70 procent av potatis. Sämst är det med köttvaror. För att kunna trygga livsmedelsförsörjningen måste jordbruket åter bli en lönsam verksamhet, vilket inte är fallet idag för många jordbrukare. I regeringens livsmedelsstrategi formuleras tydligt att jordbrukets produktion behöver höjas. Den avgörande frågan är med vilka medel och metoder detta kan uppnås, vilket är oklart. Ett bra växtmaterial anpassat till nordiska klimatförhållanden är en förutsättning för ökad produktivitet. Sverige bör åter bli ledande inom växtförädling gärna i ett nordiskt samarbete och med modern genteknik. Högre hektaravkastning ger dessutom utrymme för odling av annat än matgrödor. En viktig förutsättning är också att vi inte förseglar åkermark under asfalt och betong. Insikten om den centrala betydelsen av odlingsmark för vår framtida välfärd måste genomsyra morgondagens beslut.

Forskning behövs om ogräs och skadegörare

Konsumenterna anser att resthalter av jordbrukets kemiska bekämpningsmedel i maten utgör en stor hälsorisk, vilket är en klar överdrift. ”Gifter” i maten är också ett återkommande argument för ekolantbruk. Alla lantbrukare vill helst odla utan bekämpningsmedel men saknar idag alternativa metoder som är lika bra. Ekoodlingen visar också hur svårt det är att bekämpa ogräs och skadegörare utan kemiska alternativ. Just bekämpning av ogräs och skadegörare är därför ett angeläget område för en tvärvetenskaplig forskningssatsning för att få fram alternativ eller komplement till kemiska bekämpningsmedel. Ett effektivt växtskydd behövs för att höja produktiviteten och minimera avkastningsvariationerna mellan åren.

Antalet pollinerande insekter sjunker

På odlingsmark måste ogräs och skadegörare bekämpas för att uppnå en effektiv produktion. Å andra sidan är ogräs och insekter viktig föda för fåglar och bidrar till biologisk kontroll av skadegörare. Om delar av fält avsätts för inslag av vilda växter och undantas för kemisk bekämpning främjas den biologiska mångfalden. Huvuddelen av odlingslandskapets biologiska mångfald finns annars utanför själva åkern i betesmarker, på åkerholmar, kring stenmurar, i häckar, en del av dessa småbiotoper är del av ett ekonomiskt miljöstödsprogram som funnits sedan länge. Ett problem som under senare år uppmärksammats är att antalet pollinerande insekter stadigt minskar. Information och inrättande av ett särskilt ekonomiskt stöd till hållande av bin och främjande av miljöer för vilda pollinatörer skulle kunna bryta denna trend.

Jordbruket en potentiell kolsänka

Lantbruket kan minska sitt klimatavtryck genom att binda mer kol och minska utsläppen av växthusgaser. Med mera fånggrödor och perenna grödor, samt ökad avkastning, kan man öka kolinlagringen i marken, det vill säga mullhalten. Jordbruket kan bli en betydande kolsänka. Idisslarna svarar för en stor del av jordbrukets totala växthusgasutsläpp. Inom ekolantbruket är mjölk- och köttproduktion en dominerande driftsinriktning. Med en effektivare utfodring och foderomvandling kan metanutsläppen sänkas ytterligare.

Lantbruket har råvarorna för framställning av t ex biogas och biodiesel och hela verksamheten kan bli helt oberoende av fossil energi till maskiner och torkar, och även framställning av mineralgödsel.

Kunskap bör gå före tyckande

Vi bör gå in i framtiden genom att fortsatt söka hållbarhetsbrister i vårt moderna jordbruk och hitta sätt att åtgärda dem. Den resan tar aldrig slut, men en stark forskning är basen i detta hållbarhetsarbete. En objektiv faktaförmedling, respekt för kunskap före tyckande och analyser utan förutfattade meningar är viktiga villkor för att lyckas. Medel till forskning bör fördelas utan dogmatiska ramverk så att innovativt nytänkande kan hjälpa till att förbättra vårt jordbruk. Statliga miljöstöd bör endast utgå till produktionsformer och åtgärder där nyttan vetenskapligt kunnat dokumenteras.

Holger Kirchmann professor i växtnäringslära och markvård, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Lars Bergström professor i vattenvårdslära, SLU

Thomas Kätterer professor i ekosystemekologi, SLU

Rune Andersson fd professor i markvetenskap, SLU

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen