Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ekonomi 28 september

Naturbete lönsamt för uppfödare i Bohuslän

KODE, BOHUSLÄN.

För Anders Nilsson är användning av naturbetesmarker en affärsidé. Hans kor och kalvar betar magra, ofta svårtillgänglig betesmarker längs havet och ute på öarna i södra Bohuslän. Och det är den mark han vill ha.

– Min dikoproduktion är helt baserad på naturbeten. Jag får inte de slaktvikter på mina djur som jag annars skulle ha fått, men jag får en hygglig lönsamhet tack vare miljöstöden, säger han och kliver över elstängslet vid Lahälla, några kilometer från gården i Kode.

 Anders Nilssons har gjort bete på naturmarker till sin affärsidé - något som uppskattas av sommargäster och boende.
Anders Nilssons har gjort bete på naturmarker till sin affärsidé - något som uppskattas av sommargäster och boende. FOTO: Anders Ingvarsson

”Vill ha betat landskap”

En sent född kalv galopperar iväg mot gruppen av kor som står på behörigt avstånd och glor. Från den smala lilla vägen ut mot udden och ner mot havet är marken väl betad och Anders Nilsson känner att han har starkt stöd från boende och sommargäster för sina betesdjur.

– De allra flesta gillar ju kor och de vill ha ett betat landskap. Markägare och många sommargäster hjälper gärna till att hålla uppsikt över dem. Skulle det inte vara några djur här skulle det snabbt växa igen, så jag känner att mina kor gör nytta.

Fakta

– Anders Nilsson, Kode.

– Kravgodkänd nötköttsuppfödning på naturbeten: 150 dikor plus rekryteringsdjur.

– Betar sammanlagt 700 hektar, varav cirka 70 hektar är ägd mark.

– 270 hektar åker: vall, vallfröproduktion och spannmål. (35 hektar ägd åkermark).

– Antal anställda: 3,5-4 inklusive honom själv.

– Omsättning: 5 miljoner varav drygt hälften är kopplat till djuren.

 Nötkreaturen är en korsning av hereford och simmental, som passar bra för markerna. – Vi har testat andra raser men det är de här som är kvar, säger Anders Nilsson.
Nötkreaturen är en korsning av hereford och simmental, som passar bra för markerna. – Vi har testat andra raser men det är de här som är kvar, säger Anders Nilsson. FOTO: Anders Ingvarsson

Hans djur betar framför allt stora arealer åt Västkuststiftelsen men också åt andra markägare. Bland annat sköter kornas mular 200 hektar vanliga naturbetesmarker och dessutom 400-500 hektar så kallade mosaikbetesmarker ute på öarna.

Enbart på Mollön vid Mollösund har han 150 hektar mosaikbetesmark som betas av 35 kreatur. Mosaikbetesmarker är magra och svårtillgängliga betesmarker med stora mängder bergshällar och klippor som gör att det krävs många hektar för varje djur.

”Måste ha 20-30 hektar”

Samtidigt är mosaikbetesmarkerna extra värdefulla för Anders Nilssons lantbruksföretag på samma sätt som hans kor är mycket värdefulla för den biologiska mångfalden.

– Jag måste ha minst 20-30 hektar på en ö för att det ska vara lönt att frakta dit korna. Helst vill jag ha marker med särskilda värden som ger högre stöd. Är det naturbeten med allmänna värden är stödet 1000 kronor per hektar, på marker med särskilda värden är stödet 1500 kronor högre. Det betyder mycket för min kalkyl även om slaktvikten påverkas, säger Anders Nilsson.

FOTO: Anders Ingvarsson

För mosaikbetesmarkerna på öarna har han 1600 kronor i stöd och ett mindre transportstöd. Mycket stöd alltså. Men de är helt avgörande för att naturbetesmarkerna ska betas, menar han.

– Stöden kompenserar för lägre slaktvikt och det är en hel del extraarbete med transporter och tillsyn. Ska man bruka naturbetesmarker måste man ha stöd och långsiktiga kontrakt. Annars fungerar det inte.

Behöll djur

Och just stöden gör att han ser en lönsamhet i att hålla kor på, som han säger ”skraltiga marker”. Däremot ger köttet inget extra i dagsläget.

– Jag är med i Kaprifolkött som marknadsför naturbeteskött men nu när det vanliga priset på nötkött är högt är mervärdet för Krav-märkt naturbeteskött litet. Kanske skulle jag tjäna mer på att sälja köttet själv och då få ett mervärde för att det är närproducerat, resonerar han.

Tidigare har han sålt kalvarna efter att de kommit hem från betena under senhösten. Men förra året bestämde han sig för att behålla 70 kalvar för att föda upp till slakt. Plats har han i stallet hemma på gården.

– Jag ser helt klart en lönsamhet i att ha djur på naturbeten. Visst är det arbetskrävande, men det är också väldigt tillfredställande att se hur de sköter landskapet och att man får så många positiva kommentarer. Sedan skulle jag vilja hitta ett bättre mervärde för köttet.

Tre tips:

1. Skaffa långsiktiga arrendeavtal där brukaren får stöden.

2. Försök få marker med särskilda värden.

3. Ha en ras som är lätthanterlig och inte svår att få hem på hösten.

LÄS MER: Kampanj ska rädda öppna landskap

Läs mer om

Detta är premium-innehåll. Läs mer om vår premiumjournalistik!

Vill du läsa vidare?

från 135:- /mån

Bli medlem i LRF

  • Du får Sveriges största företagarorganisation i ryggen. LRF jobbar för landsbygdens framtid.
  • Land Lantbruk/Skogsbruk och familjetidningen Land ingår, både print och digitalt.
  • Dessutom en rad andra förmåner och erbjudanden.
från 157:- /mån

Prenumerera på Land Lantbruk

  • Du får 3 tidningar varje vecka + tillgång till digitalt innehåll
  • Land Lantbruk med Skogsbruk – Sveriges största fack- och nyhetstidning inom jord och skog
  • Land – Sveriges gladaste veckotidning
Till toppen