Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Jobb-Karriär 5 januari

Djursjukskötare nobbas trots brist

UPPSALA.

Samtidigt som branschen vittnar om skriande behov av djursjukskötare, har elever från SLU svårt att få sommarjobb. "De kräver erfarenhet, men för att få det måste jag ju jobba", säger studenten Rebecka Nilsson.

 Djursjukskötarstudenterna pratar praktik och framtida jobb med studierektorn Johanna Penell. Från vänster till höger syns Karin Persson, Rebecka Nilsson, Johanna Penell och Linda Johansson.
Djursjukskötarstudenterna pratar praktik och framtida jobb med studierektorn Johanna Penell. Från vänster till höger syns Karin Persson, Rebecka Nilsson, Johanna Penell och Linda Johansson. FOTO: Lisa Rogert

Hon har ringt runt till alla veterinärer som hon kan ta sig till på 1,5 timme med bil, men alla krävde erfarenhet för att hon skulle vara intressant för sommarjobb. Utbildningen ger god förberedelse för jobbet och studenterna har en längre praktikperiod under våren. Trots det fick hon nobben.

Samtidigt har Jordbruksverket nyligen godkänt en snabb vidareutbildning för djurskötare med erfarenhet i yrket. Detta för att minska den stora brist på utbildade djursjukskötare, som branschen larmat om.

– Det snabbspår som man har godkänt nu är en kommersiell fråga. Det har tillkommit på grund av stark lobbying från branschföretagens sida. Det är mycket enklare och billigare för dem att använda befintlig personal som redan är inne i verksamheten, med en kortare vidareutbildning, än att anställa nya legitimerade djursjukskötare, säger Owe Wattle, avdelningschef för diagnostik och stordjur vid SLU.

Svårt med stora djur

Den största bristen finns i vården av stora djur och lantbruksdjur.

– Jag har jobbat med hästar i många år och var helt inställd på att inrikta mig på häst, men jag tänkte om. Hästnäringen har inte hängt med, när lantbruket går i täten och utvecklar med ny teknik och robotar, är hästnäringen kvar i forntiden där man skottar gödsel för hand, säger Karin Persson, student på SLU.

Linda Johansson har inte blivit avskräckt, trots att hon vet hur tungt det är.

– Jag har jobbat på en stor ridskola, men trots att den var helt nybyggd fanns ingen teknik för att underlätta stalljobbet, det byggs och arbetas i hästnäringen som det alltid har gjorts, säger hon.

Även den ökade skaderisken är något som studenterna funderat över.

– Att bli sparkad av en ko eller häst gör så klart större skada än om man blir biten av en hund, säger Karin Nilsson.

Siktet inställt på häst

Ändå är hon fortfarande inställd på att inrikta sig på stora djur.

– Jag skulle gärna jobba med lantbruksdjur i en tekniskt utvecklad miljö, då har man möjlighet att arbeta förebyggande på en helt annan nivå, säger Karin Nilsson.

Djursjukskötarprogrammets studierektor Johanna Penell, ser stora framtida möjligheter för samarbeten mellan djursjukskötare och stora produktionslantbruk.

– Med den teknik som finns redan i dag och den som utvecklas just för lantbruken, skulle det vara mycket intressant. Om de stora producenterna anställde en egen djursjukskötare, säger hon.

Det skulle det kunna innebära stora besparingar och förbättra djurvälfärden genom både förebyggande arbete och snabba medicinska insatser som ryms inom djursjukskötarens område. Det skulle kunna minska de veterinära behoven i besättningarna.

Kontaktnät viktigt

Man ska inte underskatta kontakter och referenser. På det sättet har Rebecka Nilsson nu hittat ett sommarjobb tillsammans med sin studiekamrat.

– När jag pratade med dem lät det väldigt negativt och de sa i princip att jag inte skulle få något jobb eftersom jag inte hade erfarenhet, men sedan sökte Karin också jobb där, säger hon.

– Jag passade på att jobba som djurskötare på sommaren innan jag började utbildningen och eftersom jag har erfarenhet så har jag haft lätt att hitta sommarjobb. När jag pratade med djurkliniken sa jag att min studiekompis Rebecka som också sökt, är jätteduktig och skulle passa hos dem. Det verkar som att de lyssnade, säger Karin Persson.

Strax efter fick Rebecka ett mejl med en helt annan ton och nu verkar det som att hon får jobbet.

Att praktik, extrajobb och sommarjobb är svårt att hitta, är inte bara ett inkomst- och utbildningsmässigt problem. Ofta får man söka sig längre bort för att hitta en plats, vilket innebär långa resor och ibland dubbla boendekostnader.

– Vi påtalar för våra elever att det kan bli extrakostnader för just detta, säger Johanna Penell, programstudierektor för djursjukskötarprogrammet.

Legitimerad djursjukskötare

Tidigare kallades rollen djursjukvårdare och innebar inte en skyddad yrkestitel med legitimation. Rollen togs bort 2010 och man införde den skyddade titeln djursjukskötare och den oskyddade titeln djurvårdare.

Efter december 2014, måste de som arbetar som djursjukskötare ha en fullständig djursjukskötarutbildning.

Legitimationen ansöker man om från Jordbruksverket efter avslutad godkänd utbildning vid SLU.

Det finns två kortare tilläggsutbildningar som kan ge legitimation:

1. För personer med utländsk veterinärutbildning, finns snabbkurs som ger behörighet att arbeta som legitimerad djursjukskötare.

2. Komplettering för djurskötare som arbetat minst 6 år. Kom till för att branschen larmar om brist på arbetskraft.

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter .

Till toppen