Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 4 maj

Arlas utmaningar: Brexit, pulver och tyska förluster

Svagt brittiskt pund, miljardförluster i Tyskland, och en pulvermarknad som gått åt fel håll slår hårt mot mjölkpriset i Arla. Dessutom ligger en hotande ”kritisk risk” i britternas Brexit. Utmaningarna är många för mejeriföreningen som har långt fram till värste konkurrenten.

 Natalie Knight, ekonomidirektör på Arla.
Natalie Knight, ekonomidirektör på Arla. FOTO: Leif Petersen

De senaste tre åren har Arla hamnat på efterkälken i betalningen för mjölken jämfört med nederländska bondekooperativet Friesland Campina, den konkurrent man oftast jämför sig med.

Under 2017 fick Arlabönderna dryga 20 öre mindre per kilo mjölk. År 2016 och 2015 var skillnaderna lika stora till Arlas nackdel.

Fast i pulverträsket

Jämförelsen med nederländska Friesland Campina är besvärande för Arla. Det märks när ekonomidirektören Natalie Knight ska förklara bakgrunden till Arlas svagare mjölkpris.

Hårddraget kan man säga att Arla för tillfället sitter fast i pulverträsket.

– Vår styrka ligger i smörtillverkning där vi är mycket stora och på protein (pulver) där vi historiskt haft mycket bra lönsamhet. Men när marknaderna för fett och pulver svängt till nackdel för proteinpriserna tappar vi i förhållande till våra konkurrenter som i stället kunnat dra nytta av detta och producera mera ost, säger Natalie Knight.

”Brexit gör att vi inte kan räkna med uppgång”

Enligt Natalie Knight ger den här obalansen negativa ekonomiska effekter motsvarande 115 miljoner euro – drygt tio gånger så mycket i svensk valuta, det vill säga över 1,15 miljarder kronor.

Lika stor negativ effekt ger försvagningen av det brittiska pundet.

– Storbritannien är vår största marknad och om valutan tidigare svängt upp och ner tror vi att Brexit gör att vi inte kan räkna med en uppgång som förr.

I runda slängar innebär pundets försvagning ett tapp på 1,15 miljarder kronor. Sammanlagt alltså 2,3 miljarder kronor i svagare lönsamhet, något som slår direkt ner i mjölkgårdarnas resultaträkningar.

Brexit är, enligt Arlas koncernledning, dessutom en framtida ”kritisk risk”. Arla kan drabbas av tullar på export från Danmark och på en svagare brittisk betalningsförmåga.

Ovanpå det dras Arla med lönsamhetsproblem i Tyskland – en marknad där man satsat stort både på att sälja och på att producera efter flera fusioner med tyska mejeribolag. År 2016 förlorade man mer än 1,5 miljarder svenska kronor i dotterbolaget Arla Foods Deutschland GmbH.

De sammanlagda förlusterna sedan 2012 är flera gånger större. Förra året lär ha varit något bättre – men med fortsatta stora tapp – hur stora vill man dock inte avslöja.

Överkapacitet och överutbud i Tyskland

Men Tyskland är en omvittnat svår marknad, något Natalie Knight också påpekar.

– En fragmenterad marknad med många aktörer i handelsledet och många mejerier. Där finns överkapacitet och överutbud. Tyskland är en utmaning, säger Natalie Knight.

Arlas hopp står bland annat till ökad Kinaexport från pulverfabriken i tyska Ponsfeld. Export till Kina har det pratats mycket om. Den asiatiska marknaden pekas ut som en möjlighet men också en orsak till Friesland Campinas försprång i mjölkbetalning till bönderna.

– Friesland Campina har sedan länge en mycket stor närvaro i Asien och det är där de hämtar en stor del av sin lönsamhet. Vi har bara en mindre del av vår intjäning där, vilket är en nackdel i jämförelse.

Nu hoppas Arla att ökad Kinaexport och det nyligen lanserade effektiviseringsprogrammet som fått namnet Calcium, kalk på svenska, ska stärka konkurrenskraften.

– När vi kommer i fatt i mjölkbetalning? Det blir inte i morgon – man måste se det på medellång sikt. Calcium kommer inte bara ge stora besparingar, det innebär också ett helt annat sätt att arbeta, svarar Natalie Knight som talar om Calcium som en revolution.

”Vi behövde den knuff vi fått”

På frågan varför den revolutionen inte startade tidigare eftersom Arla halkat efter i betalningsförmåga under flera år blir svaret:

– Vi behövde den knuff som vi fått av obalansen i betalningen för fett respektive mjölkpulver.

LÄS MER: Arla: Ligger utanför vår kontrollArla planerar sparpaket i miljardklassen

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Detta är premium-innehåll. Läs mer om vår premiumjournalistik!

Vill du läsa vidare?

från 135:- /mån

Bli medlem i LRF

  • Du får Sveriges största företagarorganisation i ryggen. LRF jobbar för landsbygdens framtid.
  • Land Lantbruk/Skogsbruk och familjetidningen Land ingår, både print och digitalt.
  • Dessutom en rad andra förmåner och erbjudanden.
från 171:- /mån

Prenumerera på Land Lantbruk

  • Du får 3 tidningar varje vecka + tillgång till digitalt innehåll
  • Land Lantbruk med Skogsbruk – Sveriges största fack- och nyhetstidning inom jord och skog
  • Land – Sveriges gladaste veckotidning
Till toppen