Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 12 oktober

Hon sitter bakom spakarna när det är kor på spåret

Madelene Törnhav är lokförare och kör Kustpilens persontåg i Östergötland och Kalmar län. De senaste 12 månaderna har hon vid tre tillfällen kolliderat med löst springande nötkreatur. Gången dessförinnan var 2008.

Sedan 2014 har 243 nötkreatur blivit påkörda av tåg – 55 av dem har förolyckats i år. Lokföraren Madelene Törnhav upplever att det har blivit allt vanligare att just nötkreatur blir påkörda eller ses springa lösa vid sidan av spåret på de sträckor hon kör.

 Den här gången hann Madelene Törnhav stanna och rymlingen fick i stället vara med på bild.
Den här gången hann Madelene Törnhav stanna och rymlingen fick i stället vara med på bild. FOTO: Madelene Törnhav

”Bara tur att det inte sker fler påkörningar”

– Nu för tiden blir man inte förvånad om en kollega berättar att den kört på en ko. Så ofta som vi rapporterar in att det är löst springande kor i närheten av spåret så är det bara tur att det inte sker fler påkörningar än vad det gör. För tio år sedan hade man däremot reagerat och tyckt att det varit ovanligt, säger hon.

För lång bromssträcka

En höstkväll för ungefär ett år sedan var det Madelene Törnhav själv som satt bakom spakarna i tågets förarhytt och fick se något röra sig lite längre fram på spåret. Tåget kom rusande i 110 km/h och mitt i dess väg stod åtta förrymda nötkreatur.

– Det hade börjat skymma så det tog någon sekund innan jag förstod att det var en hel flock med kor som jag såg. Jag bromsade men det gick fort och var nerförsbacke så jag hade ingen chans att stanna, säger hon och förklarar att hon visste att hon inte skulle få stopp på tåget men jagade sekunder för att ge djuren extra tid att lämna spåret.

 Madelene Törnhav.
Madelene Törnhav. FOTO: Privat

Madelene Törnhav tutade med tyfonen för att skrämma boskapen men korna gjorde som man kan förvänta sig. De sprang på den plana banvallen och ville inte ge sig ut på de sluttande sidorna.

– De sprang ut ur själva spåret men fortsatte att springa bredvid, och det är för nära. Det slutade med att jag skadade ungefär åtta kossor från tågets sidor. Jag tror inte att någon av dem dog på plats men jag skadade allihop, berättar hon och fortsätter.

– Det blev en enorm smäll mot tåget. Jag kan inte säga hur korna flög för jag tittade bort precis när det hände. Det är så vi ska agera när vi har något framför tåget. Men man kände smällarna tillräckligt och den känslan sitter i.

Vad hände sedan?

– Jag rapporterade direkt in vad som hänt till vår tågklarerare. Det finns kilometerskyltar längs spåret och i samband med att jag förstod vad som skulle hända så noterade jag exakt vart jag var när olyckan inträffade. Sedan rapporteras händelsen till driftövervakningen som har hand om avvikelser på banan. Som lokförare berättar man vad som har hänt, var man är, om djuret är skadat eller om det har dött på direkten. Om jag kör på ett djur rakt framifrån i hög hastighet så vet jag att det är dött, särskilt om det är ett mindre djur som en hjort eller ett rådjur.

Vad tänkte du när du såg djuren?

– Redan när man valt att jobba som lokförare så vet man att sådant här kommer ske. När man inser att man inte kommer få stopp på tåget så förbereder man sig mentalt på vad som kommer hända. Man försöker få det att ske på ett så bra sätt som möjligt. Det kan till exempel handla om att man försöker att inte skrämma upp dem på spåret, men för det mesta gäller det att bromsa, tuta och försöka ge djuren några extra sekunder på sig att lämna banvallen. Man jagar sekunder i de lägena – viktiga sekunder för att rädda liv.

Vad har man för chans att stanna helt?

– Det beror på avstånd hastighet och underlag. Alltså om det är blött och halt eller torrt. Är det kurvigt, går det nedför eller uppför, är det mörkt? Det finns många faktorer som inverkar på de här sekunderna.

– I somras såg jag en ko på väldigt långt avstånd och insåg att chansen var väldigt stor att jag skulle hinna stanna. Hade jag haft kanske hundra meter till på mig så hade jag klarat den, men i stället skedde det värsta som kan hända. Att man kör på ett djur i väldigt låg hastighet. Jag körde kanske 40 km/h. Det blev ingen bra död för den kon som säkert låg och led, det är en av de värsta djurpåkörningar jag haft. När jag körde på kon så hörde jag hur den skrek.

– Inleder man broms utan att lyckas stanna helt så kan det bli en dubbel mardröm.

FOTO: Mostphotos

Vad gjorde du sedan?

– Eftersom tåget inte var skadat och kon redan låg under tåget så var det bara att rapportera in händelsen och köra vidare.

Hur har du påverkats av de här olyckorna?

– Båda de här gångerna har jag varit skakis efteråt eftersom det var så brutalt. Man vill ju absolut inte skada någon och i de här fallen så blev det så, men hur jag påverkas beror på situationen. I höstas körde jag på en ko när det var mörkt och regnade och jag hann bara se den precis innan vi kolliderade. Den gången hann jag aldrig få upp någon puls, det blev en smäll rakt framifrån och jag visste att den var död och då påverkades jag inte lika mycket. Är det till exempel hundar inblandat eller något annat djur där man vet att det är djur som har en personlig relation till en människa, så känns det också extra jobbigt.

”På körningar av vilda djur varje dag”

– Men jag har valt att jobba på en bana med fantastisk natur, det innebär också att man kommer att köra på djur så det är inget jag går och oroar mig för. En annan dag kanske jag lyckas skrämma bort djuret och då kan jag glädjas åt det i stället. Där jag jobbar kör varje lokförare på ett vilt djur ungefär varannan vecka, emellan oss har vi påkörningar av vilda djur varje dag.

Ersättning för påkörda djur

Skulle ditt djur bli påkört av tåget har du rätt att till ersättning. Upp till tre år efter att djuret omkommit kan man söka ersättning från Trafikverket. Verket ersätter djurägaren med summor motsvarande djurets slaktvärde då det förolyckats.

2016 betalade Trafikverket ut ersättning för 46 förolyckade kreatur.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter .

Till toppen