Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 20 januari

”Dags att begrava stridsyxan”

Ett par dagar in på det nya året kom den dystra nyheten att 2017 blev det näst varmaste året hittills. Kan världen fortfarande klara det kritiska 2-graders målet? Och vad kan det svenska lantbruket göra för att dra sitt strå till stacken?

Land Lantbruk sökte upp miljöprofessor Johan Rockström för att få svar.

 "Jag tycker att det är väldigt tråkigt att vi, kanske framför allt inom forskningen, tenderar till att skapa en dikotomi mellan ekologiskt och konventionellt lantbruk", säger miljöprofessor Johan Rockström.
"Jag tycker att det är väldigt tråkigt att vi, kanske framför allt inom forskningen, tenderar till att skapa en dikotomi mellan ekologiskt och konventionellt lantbruk", säger miljöprofessor Johan Rockström.

För ett tiotal år sedan blev Johan Rockström ett känt internationellt namn med sin forskning om de nio planetära gränserna som han varnade människan för att överskrida. Både 2012 och 2013 utnämndes han till Sveriges miljömäktigaste person. Han är djupt involverad i den kamp som förs mot klockan för att möta klimathotet, vilket bland annat märks i hans kalender som är synnerligen välbokad.

Att få en längre intervju är inte lätt. Men Land Lantbruk har goda skäl att inte ge upp. Johan Rockström är inte bara omtalad som miljöorakel på global nivå. Han är också utbildad växtodlingsagronom vid SLU, och har många åsikter om vad som i klimatets namn bör förändras på svensk gårdsnivå.

Att det svenska lantbruket är bland de mest hållbara i världen, men ändå har en lång bit kvar att gå, har Johan Rockström hävdat. Han har också kastat in en brandfackla i forskardebatten genom att uppmana det ekologiska och konventionella lägret att stiga upp ur skyttegravarna. Annars kan vi förlora kampen mot klockan. Det vill Land Lantbruk fråga mer om.

Sverige har kommit långt

Plötsligt ställs ett möte i USA in och Johan Rockström kan ta emot på sitt chefskontor på Stockholm Resilience Centre.

Du har sagt att det svenska lantbruket är ett av de mest hållbara i världen. Vill du utveckla det?

– Sverige är definitivt bland de bästa i världen. Vi har ett modernt lantbruk med duktiga bönder och en stor andel ekologiska lantbrukare. Landskapsförvaltningen är viktig och mycket av stödet från Bryssel går ju till att sköta mångfalden i våra gräsmarker och betesmarker och i växtföljderna. Och jag skulle vilja påstå att varenda svensk bonde som har husdjur också har ett etiskt och moraliskt engagemang för djurens välfärd. Det där är en väldigt värdefull del av den svenska lantbrukskulturen. Så på det sättet är vi väldigt duktiga och har kommit en lång väg.

FAKTA: Johan Rockström

Född: 1965.

Professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef Stockholms Resilience Centre.

Blev färdig agronom vid SLU 1991 och disputerade vid Stockholms universitet 1997.

Ledamot av Kungliga Skogs-och Lantbruksakademien 2007 och invald i Kungliga Vetenskapsakademien 2013.

Hans Sommarprat i P1 om klimathotet 2015 blev det årets mest spridda inslag.

Gift och har tre tonåriga barn.

Men det räcker alltså inte?

– Nej. Vi har kommit långt på vägen. Men likt förbaskat är det så att även det mest miljömässigt hållbara lantbruket inte ens är i närheten av att till exempel hantera klimatgränsen som ju är en av de planetära gränserna som lantbruket måste uppfylla. Om vi ska kunna klara av att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader och helst nå ner 1,5 grader så måste lantbruket i Sverige och i hela världen bli helt fossilfritt inom 30 år. Före 2050 men helst före 2040 till och med. Kom ihåg att vi redan nått över 1 grad och redan nu är intecknade för närmare 1,5 grader.

 "Även om det svenska lantbruket är bland de bästa i världen på att hantera allt från organisk gödsel till handelsgödsel är det ju ändå så att näringsläckaget bidrar till övergödning i Östersjön".
"Även om det svenska lantbruket är bland de bästa i världen på att hantera allt från organisk gödsel till handelsgödsel är det ju ändå så att näringsläckaget bidrar till övergödning i Östersjön".

Ser du positiva tecken?

– Lantmännen har tagit fram ett särskilt vetemjöl som produceras med lägre klimatpåverkan. Det är ett steg i rätt riktning. Det finns bönder som rör sig mot ett helt fossilfritt lantbruk genom att tanka traktorerna med den vegetabiliska dieseln HVO eller rapsoljan RME. Men det är långt ifrån alla bönder som odlar så.

Vilka av de övriga nio planetära gränserna måste det svenska lantbruket först och främst se till att hålla sig inom?

– Den kanske allra viktigaste utmaningen är att vi måste få ett kretslopp i hela näringsflödet. Så även om det svenska lantbruket är bland de bästa i världen på att hantera allt från organisk gödsel till handelsgödsel är det ju ändå så att näringsläckaget bidrar till övergödning i Östersjön. Lantbruket måste göra mer för att undvika urlakning av fosfor och kväve.

– Den tredje planetära gränsen med stor betydelse inom det svenska lantbruket är att värna den biologiska mångfalden. Där har svenskt lantbruk åter igen kommit en lång väg. Vi har regleringar och EU-stöd för förvaltning av olika växtarter och djurarter i våra jordbrukslandskap. Men vi har fortsatta utmaningar vad gäller markfloran, vilda växter och djur i våra landskap, och att säkra upp alla våra insekter och pollinerare.

Av de nio planetära gränserna är det alltså tre som det svenska jordbruket behöver tänka på att inte överskrida: De som handlar om klimatet, läckaget av kväve och fosfor och den biologiska mångfalden. Men du menar alltså att dagens strikta uppdelningen mellan ekologiskt och konventionellt lantbruk kan bromsa arbetet mot verklig hållbarhet.

– Jag tycker att det är väldigt tråkigt att vi, kanske framför allt inom forskningen, tenderar till att skapa en dikotomi mellan ekologiskt och konventionellt lantbruk. Att det skulle finnas två helt skilda läror eller filosofier bakom, när allting handlar om att producera hållbar mat från våra ekosystem.

 "Om vi ska kunna klara av att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader och helst nå ner 1,5 grader så måste lantbruket i Sverige och i hela världen bli helt fossilfritt inom 30 år".
"Om vi ska kunna klara av att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader och helst nå ner 1,5 grader så måste lantbruket i Sverige och i hela världen bli helt fossilfritt inom 30 år".

Johan Rockström citerar några av de vanligaste argumenten i fejden.

– De konventionella lantbruksforskarna kritiserar ju de ekologiska. De menar att eftersom skördenivåerna i genomsnitt är något lägre i det ekologiska lantbruket så leder det till att man måste expandera jordbruksmarken, vilket då i sin tur skulle skada naturliga ekosystem.

De ekologiska lantbruksforskarna anklagar å sin sida de konventionella.

– De säger att: att ni använder ju handelsgödsel som produceras med olja och sedan använder ni en massa kemikalier som minskar den biologiska mångfalden, vilket riskerar att skada lantbruket i framtiden. Och så håller man på med den här ping-pong-matchen i det oändliga.

Frustrerande skyttegravskrig

Mycket mer strategiskt och klokt vore om forskarna erkänner att varken det konventionella eller det ekologiska lantbruket lever upp till de planetära gränserna, framhåller Johan Rockström.

– Jag tycker det är så frustrerande med det här skyttegravskriget. Låt oss lägga ned stridsyxorna en gång för alla och i stället transformera hela det svenska lantbruket så att det blir hållbart.

I den processen vill Johan Rockström helst slopa etiketten ekologiskt.

– När man kommer in i en livsmedelsaffär ska man känna sig trygg med att allt på hyllorna är hållbart och att hela livsmedelskedjan är hållbar. Det är bara så vi kan klara klimatgränsen, Östersjön och den återstående biologiska mångfalden i Sverige. Om det inte är hållbart bör det förpassas till en särskild röd avdelning.

Den politiskt laddade striden inom EU om ett förlängt godkännande av växtskyddsmedlet glyfosat har belyst vad många ser som en målkonflikt i hållbarhetsarbetet. Glyfosat minskar ju behovet av plöjning som leder till att växthusgaser frigörs ur jorden. Plöjning kräver också mer dieselkörning vilket ger minus på klimatkontot. Hur ser du på detta miljödilemma?

– Det är en jättebra fråga, och jag har inte en svart eller vit slutsats här.

Johan Rockström återkommer till det viktiga i att bilägga lantbrukets inre stridigheter.

– Låt oss lägga alla ekologiska och konventionella kort på bordet och utifrån dem komponerar vi ett helt nytt lantbruk som håller sig inom de planetära gränserna.

Vilka kort är det självklart att välja ur respektive kortlek?

– Jag har en väldigt pragmatisk syn på vad som är hållbart lantbruk. Viktigt är att hantera ämnen som kväve och fosfor på ett effektivt sätt så vi får ett hundraprocentigt kretslopp. Då är det sekundärt om det sker via handelsgödsel eller organiska gödselmedel.

Handelsgödsel blir det svårt att avstå från. Det behövs för att höja avkastningen på extremt utarmade afrikanska jordar, betonar han.

– Det finns inget som teknologiskt hindrar att man tar fram handelsgödsel med hjälp av solenergi. Och då behövs ju inte olja.

Johan Rockström för också ett resonemang kring glyfosat. Han utesluter inte på förhand en viss användning av glyfosat eller andra ogräsmedel om vetenskapliga utvärderingar visar att medlen inte har allvarliga hälsoeffekter eller skadar den biologiska mångfalden. Och om det kan bana väg för plöjningsfria odlingsmetoder som bygger upp det organiska materialet och förbättrar mikroorganismerna i jorden.

– Det gäller att vända på alla stenar och göra en utvärdering av alla positiva och negativa risker.

Vill du ändå nämna några vassa kort som du själv skulle välja ur vardera kortleken?

– Ett starkt kort hos det ekologiska är utan tvekan att man fokuserar väldigt mycket på att ha cirkulära flöden. Det handlar om mångfald. Att ha en kombination av husdjur och växtodling som kan ge bra balans när det gäller energiflöden och näringsflöden. En balans mellan djurtäthet per hektar i ett lantbruk som har både spannmål, ärtväxter, hö och ensilage. Med täckgrödor och fånggrödor av olika slag.

– Ett annat kort på den ekologiska sidan är att man har utarbetat biologiska metoder för att bekämpa både ogräs och olika typer av insektsangrepp. Jag tycker att man bör scanna av all denna kunskap och se vilka metoder som är så effektiva att man kan använda dem i ett modernt hållbart lantbruk. Och se om det finns en ersättning för växtskyddsmedel som glyfosat, genom olika typer av växtföljder eller rent av vissa typer av medicinala växter som kanske kan spela en biologisk roll som insekticider.

– Och så tycker jag att det ekologiska lantbruket har ett vasst kort i sin syn på jordbearbetning. Man är väldigt duktig på att förvalta rotzonen och hålla jorden levande. Varje bonde är i och för sig mån om sin jordmån, men det ekologiska lantbruket har gått ett snäpp längre.

Vilka starka kort väljer du från det konventionella lantbruket?

– På den konventionella sidan har man gått längre när det gäller teknologi och växtförädling. Man är mer teknologi- och forskningsbejakande. Vi måste ju inse att det hållbara lantbruket också är ett modernt lantbruk som har den vassaste tekniken vad gäller exempelvis digitala stödsystem för precisionsapplicering av gödselmedel. Att vara resurseffektiv är alltså ett kort som det konventionella lantbruket verkligen har att spela.

– Det konventionella är också duktigt på att kombinera de bästa och senaste typerna av utsäden med gödselmedel och olika pesticider, vilket gör att man har en väldigt hög produktivitet.

– Ett av det konventionella lantbrukets starkaste kort är att via höga skördar kunna bevara de naturliga ekosystemen.

Hur vill du sammanfattningsvis beskriva det verkligt hållbara lantbruket?

– Det är ett toppmodernt, intensifierat, balanserat lantbruk med stor mångfald av både husdjur och växtodling. Det samarbetar med de naturliga ekosystemen i ett öppet landskap med någon våtmark, med naturliga skogar och buffertzoner för både växter och djur där man säkrar upp bin och andra pollinerare. Det är som ett landskap med mångfald och biotoper i balans.

FAKTA: Gränsvärden för jordens stabilitet

Det var 2009 som Johan Rockström och hans kollegor identifierade nio planetära gränsvärden som identifierar miljöprocesser som styr jordens stabilitet. Dessa kan inte överskridas utan risk för framtiden på jorden. Rockströms sätt att kvantifiera hur människan tär på jordens resurser väckte stor internationell uppmärksamhet efter en vetenskaplig artikel i tidskriften Nature.

Av de nio planetära gränsvärdena överskrids nu fyra, enligt forskare vid Stockholm Resilience center, enligt den senaste uppdateringen 2015. Flera av de övriga ligger nära gränsen.

De fyra överskridna är:

Klimatförändring.

Förlust av biologisk mångfald.

Förändrad markanvändning.

Förändrade flöden av kväve och fosfor.)

De fem som ej är överskridna är:

Ozonskiktets uttunning i stratosfären

Havsförsurning

Färskvattenanvändning

Aerosoler i atmosfären (mikroskopiska partiklar i atmosfären som påverkar klimatet och levande organismer)

Nya kemiska substanser (så som organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster)

Av de nio planetära är särskilt tre utmaningar för det svenska lantbruket:

Klimatförändringen.

Förlusten av biologisk mångfald.

Förändrade flöden av kväve och fosfor.

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter .

Till toppen