Gå till innehåll

Psst...

Till den som ser detta: ha en underbar dag! :)

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 17 februari 2014

Dyngbaggar minskar utsläpp från kor

Världsmiljarden av kor har länge fått bära skulden för att skynda på jordens globala uppvärmning med sina metangasutsläpp. Nu visar finsk forskning att gödselns små kryp kan minska dessa utsläpp.

Smådyngbaggen Aphodius pusillus.
Bild 1/3Smådyngbaggen Aphodius pusillus. FOTO: Kari Heliövaara
När dyngbaggarna letar föda i komockorna bildas gångar som göra tt luft kommer in och metangasproduktionen minskar.
Bild 2/3När dyngbaggarna letar föda i komockorna bildas gångar som göra tt luft kommer in och metangasproduktionen minskar. FOTO: LRF Skogsägarna
Bild 3/3 FOTO: Lars Vernersson

Nötkreatur beskylls ofta för att släppa ut höga halter metangas som skyndar på den globala uppvärmningen. Stor del av gasen kommer från de idisslande djurens tarmsystem.

Men forskare vid Helsingfors universitet har nu kommit fram till att skalbaggarna som lever i gödseln även reducerar utsläppen av växthusgasen metan.

– Upptäckten är mycket intressant. Det råder inget tvivel om att metanutsläppen minskas när baggarna gräver gångar i dyngan. Men nettoeffekten för hela det svenska eller finska lantbruket är svårt att säga något om i dagsläget, säger Tomas Roslin, som ledde forskningsgruppen vid Helsingfors universitet.

När baggarna letar föda i komockorna bildas gångar som gör att luft kommer in och metangasproduktionen minskar. Forskningen visar därmed att det inte räcker att bara titta på direkta utsläpp från kornas gödsel utan även räkna in vad andra djur i ekosystemet gör och vilket resultat det får på växthuseffekten. Tomas Roslin vill inte dra för långtgående slutsatser av betydelsen för den totala mängden växthusgaser.

– All dynga hamnar inte på betesmarker, en del hamnar inomhus eller samlas upp i lösdriften och sprids ut på åkrarna i en form som dyngbaggarna inte kan tillgodogöra sig, säger han.

Det handlar också om i vilken form kolet frigörs. Om kolet först tas upp av växter i form av koldioxid och sedan avgår i samma form när de bryts ned, i kons mage eller på betesmarken, så neutraliseras effekten. Om samma kol kommer ut i kogödseln och avgår som metangas, då förstärks växthuseffekten. Metan har ungefär 25 gånger starkare växthuseffekt än koldioxid.

Enligt Tomas Roslin är dyngbaggarna hotade av det moderna lantbruket. Bland annat av jordbrukets kemikalier, att betesmarkerna blivit allt mer ensidiga och den ökade användningen av avmaskningsmedel. I Finland är hälften av de 47 arter som finns i landet hänsynskrävande, hotade eller redan försvunna.

Fakta: 4H-ungdomar hjälpte forskarna

  • För att verifiera hur mycket dyngbaggarna bidrar till nedbrytningen av komockor, och hur det omgivande klimatet påverkade nedbrytningsprocessen, genomförde de finska forskarna en studie på 80 gårdar runt hela Finland 2011. Forskarna använde sig av så kallad "medborgarforskning" där ungdomar i organisationen 4H hjälpte till att observera händelseförloppet på de olika gårdarna.
  • Tillsammans upptäckte de att av alla dyngbaggar är de stora tordyvlarna de effektivaste nedbrytarna av kogödsel. Klimatet visade sig ha lika stor inverkan på gödselns nedbrytningshastighet som alla dyngätande djur tillsammans.
  • I södra Finland försvinner komockorna mycket snabbare än i norr, visade forskningen.

Till toppen