Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 12 oktober

Kritikstorm mot Jordbruksverkets djurskyddsförslag

Det stormar kring Jordbruksverkets förslag om nya föreskrifter för lantbrukets djur. Myndigheten får kritik både för avvänjningsförslagets innehåll samt dess hantering av remissförfarandet.

I slutet av september skrev landlantbruk.se om hur Jordbruksverket (SJV) JO-anmälts av Djurskyddet Sverige, senare samma vecka kom nästa utspel. Den 5 oktober kunde man läsa ett inlägg i Göteborgs Posten rubricerat ”Jordbruksverket går bara grisbranschens ärenden”, signerat ett stort antal svenska forskare. Helena Röcklinsberg, docent vid SLU, är en av dem.

 Helena Röcklinsberg, docent, SLU.
Helena Röcklinsberg, docent, SLU.

– Det vi tar upp här är den bristande demokratiska processen. Jordbruksverket brister i remisshanteringen och beaktande av de remissinstanser som lämnat svar, säger hon.

Många kritiker

I våras skickades SJV:s förslag med en månads remisstid till 40 olika remissinstanser. Av 33 remissvar avstyrker 70 procent förslaget om möjlighet att avvänja 10 procent av smågrisarna vid 4 veckors ålder. Bland de kritiska finns bland annat forskare, länsstyrelser, Livsmedelsverket och Veterinärförbundet. Det visar Djurskyddet Sveriges sammanställning av remissvar.

Ytterligare en månad senare skickades förslaget vidare till EU för teknisk runda. Då hade ingen remissammanställning offentliggjorts och stora delar av förslaget var oförändrat och i enlighet med SJV:s första förslag.

Att förslaget inte ändras eller bromsas för översyn när en majoritet av remissinstanserna är emot förslaget är en av de saker som SJV nu kritiseras för. Men Håkan Henrikson, divisionschef vid SJV menar att andelen avstyrkande remissvar inte har betydelse i det här fallet.

– Det är inte antalet som är det viktiga utan det är innebörden i vad de säger. I vår avvägning handlar det också om vad vi själva har för stöd i det vi säger. Och i det här fallet anser vi oss ha ett väldigt starkt stöd för detta och har dessutom ett flertal kontrollpunkter för det här ändringsförslaget, säger han.

”Ska inte forskningen vara något värt?”

Men forskargruppen vid SLU är inte lika övertygade.

– Vi är många som är bekymrade över Jordbruksverkets inställning. Det framstår som att Jordbruksverket dels valt att lyssna mer till näringens remissvar än andra – samstämmigt kritiska – instanser, dels bortser från forskning och vetenskap i föreskriftsarbetet. Det är det som är så upprörande, de tar inte in det vetenskapliga underlag som finns. Ska inte forskningen med sina väldokumenterade, granskade och publicerade underlag vara något värt när man stiftar lagar? Det blir barockt på något vis, säger Helena Röcklinsberg.

LÄS MER: Avvänjningstiden kan kortas med fyra dagar

Helena Röcklinsberg och forskargruppen bakom insändaren till GP menar också att SJV helt feltolkat den studie de hänvisar till. De menar att studien som initierats av näringen själv är för liten och innehåller så många felparametrar att den inte kan klassas som vetenskaplig.

”Tolkar det så att det passar syftet”

– Jordbruksverket väljer själva ut vad de vill titta på och tolkar det sedan så att det passar deras eget syfte. Det är som om de hade en egen agenda. I och med att de skickar förslaget till teknisk runda utan att över huvud taget revidera är det som att de bestämt sig innan de hämtat in och beaktat remissvaren. Demokratiskt sett är det mycket tveksamt, säger Helena Röcklinsberg och tillägger:

– Man gynnar heller inte näringen genom att sänka djurskyddet. Tvärtom riskerar man tilliten till och konkurrenskraften för svenskproducerat om skillnaderna mot EUs regelverk minskar.

Gäller enskilda fall

SJV delar inte oron för att djurskyddet skulle försämras. Enligt Håkan Henrikson stärker förslaget konkurrenskraften med bibehållet gott djurskydd.

– Vi är medvetna om de problem som en generell tidig avvänjning kan leda till. Men det här är något som skulle ske i enstaka fall i de bästa besättningarna under mycket kontrollerade former. En stor brist tror jag, är att många av de här remissinstanserna inte sett till bredden i förslaget. Det är väldigt få av våra kritiker som har belyst alla punkter kopplade till förslaget, säger han.

 Håkan Henrikson, divisionschef, Jordbruksverket.
Håkan Henrikson, divisionschef, Jordbruksverket.

Håkan Henrikson tillbakavisar också kritiken om att remissförfarandet skulle vara undermåligt.

– Vi har inte avvikit från de rutiner vi har normalt. Det har gjorts en remissammanställning men den har inte kommunicerats, säger han.

LÄS MER: Jordbruksverket JO-anmäls”Svenskt Kött sprider myter om avvänjning av smågrisar”

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen