Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 16 januari 2016

Malins köttkaniner är inga gosedjur

En längtan bort från industrielektrikerjobbet och en dröm om att arbeta med djur. Det var vad som fick Malin Sundmark i Krylbo att säga upp sig, satsa på kaninuppfödning och bli ordförande i Sveriges kaninproducenters förening. Just nu vill allt fler göra som hon och föda upp köttkaniner. - Föreningen får runt fem nya medlemmar varje månad, säger hon.

Bild 1/5 FOTO: Johanna Norin
Bild 2/5 FOTO: Johanna Norin
Malin Sundmark kelar aldrig med sina kaniner. Därför låter få av dem sig bäras. Avelshonan Ulrika är ett undantag.
Bild 3/5Malin Sundmark kelar aldrig med sina kaniner. Därför låter få av dem sig bäras. Avelshonan Ulrika är ett undantag. FOTO: Johanna Norin
Bild 4/5 FOTO: Johanna Norin
Bild 5/5 FOTO: Johanna Norin

– Föreningen får runt fem nya medlemmar varje månad, säger hon.Kylan smiter kall runt knuten när Malin Sundmark öppnar skjutdörrarna till det nybyggda kaninstallet på Lisasgården utanför Krylbo. Stallet som ger ytterligare fyrtio platser är så nytt vid vårt besök i november att alla kaniner inte ens har hunnit flytta ut. Malin Sundmark lyfter inte gärna upp vilken kanin som helst som visningsexemplar. Hon gosar aldrig med kaninerna, trots att de är lika lurviga som sällskapskaniner.

– De är produktionsdjur, man gosar ju inte med grisar eller lamm, säger hon.

Mycket kött på kaniner

Men i det gamla stallet finns Ulrika, en hona av Nya Zealand-ras som låter sig visas upp. Hon väger fem kilo. Ett slaktdjur slaktas efter 16 veckor och väger då 3 kilo, varav 1,6 kg blir kött.

– Det är mycket kött per djur på kaniner.

Malin har alltid varit intresserad av djur och kaninerna kom i fokus när hon började föda upp en genbank av den hotade svenska lantrasen Gotlandskanin. Efter hand började hon se potentialen i köttdjur och bestämde sig efter några års velande att ta tjänstledigt och testa köttkaninuppfödning på heltid. För ett år sedan sa hon upp sig och nu är hon också ordförande i Sveriges kaninproducenters förening.

– Det är väldigt mycket jobb, men väldigt kul, säger hon.

Gott sällskap

Som nybliven köttkaninsuppfödare är hon i gott sällskap. Under 2014 fick ökade Sveriges kaninproducenters förening till runt 100 medlemmar och nu ökar man med ungefär fem medlemmar i månaden, enligt Malin, bland annat genom aktiva rekryteringar över hela landet.

Kaninkött är vanligt på tallrikarna i många länder, men i Sverige är kunderna just nu mest restauranger. Malins kaniner slaktas på Vreta slakteri i Enköping som levererar till restaurangen Oaxen i Stockholm, där helgrillad kanin står på menyn.

Eget slakteri

För att få mer fart på försäljningen har Malin bestämt sig för att skaffa eget slakteri och sälja i närområdet.

– När jag får igång slakteriet tror jag att får en kundkrets, och då är det lugnt med ekonomin, säger hon.

Vägen till att få ”vanligt folk” att köpa mer kaninkött tror hon är att fler producerar kaninkött så att det blir mer känt och lättare att få tag i, till exempel i vanliga livsmedelsbutiker. Kaninkött passar bra in i tidsandan, tror hon. Hon får mycket positiva reaktioner från omgivningen om sin verksamhet.

– Det är väldigt stort fokus just nu på att veta var maten kommer ifrån. Första reaktionen är ofta ”men kaniner som är söta!”. Men sen undrar de "hur smakar kanin egentligen?".

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter .

Till toppen