Gå till innehåll

Vi ber om ursäkt

Det ser ut att vara tekniska problem just nu.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 1 juni

Statligt stöd bekostar Naturskyddsföreningens jurister

STOCKHOLM.

De ledande svenska miljöorganisationerna, WWF Sverige och Naturskyddsföreningen, får stort genomslag i den offentliga debatten och inflytande i miljöpolitiken. Deras åsikter påverkar vardagen för skogs- och lantbrukarna. Land Lantbruk granskar de båda organisationerna och hur deras åsikter formas. Först ut är Naturskyddsföreningen.

 Johanna Sandahl och Karin Lexén.
Johanna Sandahl och Karin Lexén. FOTO: Johanna Norin

Naturskyddsföreningen har under lång tid fått bidrag från Naturvårdsverket för att finansiera sina anställda miljörättsjurister. Under senare år har de varit två till antalet. Under 2018 höjdes dock bidraget, som nu räcker för att finansiera en tredje miljörättsjurist.

Bidraget finansierar ett juridiskt arbete som ibland går stick i stäv med den linje som Naturvårdsverket självt driver. Det gäller bland annat licensjakt på varg.

”En princip om att staten inte ska styra exakt”

Land Lantbruk intervjuar Naturskyddsföreningens ledarduo, ordförande Johanna Sandahl och generalsekreterare Karin Lexén, på föreningens huvudkontor i Stockholm. Det är inrymt i ett gammalt bryggeri, inte långt från Medborgarplatsen på Södermalm.

Vad tycker ni om att Naturskyddsföreningen i exempelvis vargfrågan är juridisk motpart till Naturvårdsverket som bekostar era jurister?

– Vi har använt pengarna i enlighet med vårt avtal med Naturvårdsverket. Det finns en princip i hela den svenska demokratin om att staten inte ska styra exakt vad man gör för bidragspengar så länge man håller sig till gällande avtal. Staten ger stöd för att miljörörelsen ska kunna ha en god generell kompetens inom juridiska frågeställningar, säger Karin Lexén.

 Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.
Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen. FOTO: Johanna Norin

Skulle ni fortsätta att ha anställda jurister om bidraget försvann?

– Då skulle vi behöva titta på hur vi kan lösa det, för vi behöver jurister, säger Karin Lexén.

Vad tycker ni om att Naturskyddsföreningen i exempelvis vargfrågan är juridisk motpart till Naturvårdsverket som bekostar era jurister?

– Vi har använt pengarna i enlighet med vårt avtal med Naturvårdsverket. Det finns en princip i hela den svenska demokratin att staten inte ska styra exakt vad man gör för bidragspengar så länge man håller sig till gällande avtal. Staten ger stöd för att miljörörelsen ska kunna ha en god generell kompetens inom juridiska frågeställningar, säger Karin Lexén.

FAKTA: Johanna Sandahl

Johanna Sandahl, född 1973 i Västerås, valdes in i styrelsen 2010 och är sedan 2014 ordförande i Naturskyddsföreningen där hon efterträdde Mikael Karlsson. Har arbetat inom olika folkrörelser, i Sverige och utomlands, bland annat en längre period på Forum Syd. Har undervisat på universitet och högskolor, skrivit rapporter och är medförfattare till boken Hållbar utveckling och ekonomi inom planetens gränser (Studentlitteratur). Är utbildad mark- och växtagronom med master i rural development studies. Bor i Hägersten.

Naturskyddsföreningen har många sympatisörer på de naturvårdande myndigheterna. Hur fungerar gränsdragningen mellan tjänstemannaskap och privata intressen på svenska myndigheter i dag?

– Det finns säkert några fall där enskilda tjänstemän har svårt med den gränsdragningen och då blir det lätt en generell bild att det är så det ser ut. Men jag tror inte att det gäller en majoritet av tjänstemännen. De måste förstås följa gällande föreskrifter och vi har ingen annan åsikt än att man ska hålla isär sin roll som tjänsteman och sin roll som ideellt aktiv, säger Karin Lexén.

 Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.
Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen. FOTO: Johanna Norin

En del känner att Naturskyddsföreningen är på väg att bli en semimyndighet, ett slags mellanting mellan en ideell organisation och en myndighet. Håller ni med om det och är det i så fall önskvärt?

– Nej, jag håller inte med om det och jag tycker heller inte att det är önskvärt. Vi är en demokratiskt uppbyggd folkrörelse och vi har absolut ingen myndighetsstruktur, säger Johanna Sandahl.

Enligt henne är det föreningsstämman som beslutar vilka övergripande frågor riksstyrelsen ska driva. Utifrån det tar riksstyrelsen fram förslag till policydokument som skickas på remiss lokalt så att enskilda medlemmar, kretsar och länsförbund kan komma med synpunkter.

– Riksföreningen kan också själva fatta beslut i detaljer när vi till exempel är remissinstans. Då är det jag som sätter ner foten och bestämmer vad vi ska tycka, säger ordföranden Johanna Sandahl.

Ordföranden har alltså ganska stor makt?

– Ja, fast om min åsikt inte går att läsa ut ur våra policydokument gör jag alltid en avstämning med styrelsen, säger Johanna Sandahl.

Medieutspel förankras hos ordföranden eller generalsekreteraren och görs inte sällan tillsammans med andra. Helst i oväntade allianser, enligt Johanna Sandahl.

– Det visar att vi kan ha en överbryggande roll och att vi kan samarbeta med andra. Vi har till exempel varit ute tillsammans med LRF, Transportarbetareförbundet, Lantmännen och Scania i olika frågor, säger hon.

”Vi har inget att dölja”

Föreningens riksstämma är inte öppen för allmänhet och media med undantag för invigning och diverse kringarrangemang.

– Det är många fördelar att ha möten öppna för media och allmänhet, eftersom det ger insyn i föreningen och vi har inget att dölja. Men det blir en nackdel om ombuden inte vågar gå upp i talarstolen, säger Johanna Sandahl.

LÄS MER: ”Skadar allmänhetens förtroende”

FAKTA: Karin Lexén

Karin Lexén, född 1964 i Göteborg, är sedan mars 2017 generalsekreterare och högste tjänsteman i Naturskyddsföreningen där hon efterträdde Svante Axelsson. Uppvuxen i Trollhättan och har studerat kemi. Har arbetat som handläggare på Naturvårdsverket, därefter ansvarig för miljöfrågor inom Sveriges kristna råd. Har varit departementssekreterare på miljödepartementet samt drivit internationella policyfrågor på Svenska kyrkan och Lutherhjälpen. Hon var under tio år ordförande för konsumentorganisationen Fairtrade. Bor i Skarpnäck.

Medlemskåren är relativt jämt fördelad mellan män och kvinnor, enligt föreningens undersökning. Flest medlemmar återfinns bland 30- till 35-åringar och 65- till 70-åringar. De bor ungefär där Sveriges övriga befolkning bor, berättar Johanna Sandahl.

Antalet anställda tjänstemän i Naturskyddsföreningen uppgår till cirka 140. Och Karin Lexén, som varit generalsekreterare i drygt ett år, upplever att det är relativt enkelt att rekrytera kvalificerad personal.

– Vi har varit glatt överraskade över hur många kvalificerade ansökningar som vi har fått till de tjänster vi har utlyst det senaste året och vi har fått in väldigt bra personer. Det finns ett stort intresse av att jobba för oss och med de frågor vi driver, säger Karin Lexén.

Blir ni någonsin nöjda eller kommer ni alltid att driva fler frågor och skärpa era krav?

– Det är en bra fråga. Det är klart att vi någonstans skulle vara nöjda. Vi tycker ju att vi ska producera mat på våra åkrar till exempel och dessutom är den biologiska mångfalden i det brukade jordbrukslandskapet i många fall väldigt värdefull. Det är också viktigt att vi klarar av att prata om positiva exempel på brukande av jord eller skog så att det inte framstår som att vi tycker att vi ska lägga ner allt jord- och skogsbruk. För så är det verkligen inte, säger Johanna Sandahl.

LÄS MER: ”Maktfaktorer som påverkar vardagen för alla bönder”

FAKTA: Så tycker Naturskyddsföreningen

Slopa skattesubvention för diesel

– Naturskyddsföreningen vill helt och hållet slopa återbäringen av dieselskatten trots att subventionen av fossil energi är mycket mindre än EU-genomsnittet. Omställningen till biodrivmedel går snabbare om subventionerna tas bort helt vilket i stället borde vara en konkurrensfördel, menar föreningen.

Vargstammen är för liten

– Den svenska vargstammen är för geografiskt och genetiskt isolerad för att tåla omfattande avskjutningar, menar Naturskyddsföreningen. Däremot vill föreningen ha förbättrat stöd till tamdjursägare för att bygga rovdjursavvisande stängsel.

Statliga mål för ekologisk produktion

– Staten måste sätta upp tydliga mål för hur den ekologiska produktionen ska öka. Annars finns risken att Sverige tappar ekoproduktion till exempelvis Danmark, menar Naturskyddsföreningen, som tycker att den nuvarande livsmedelsstrategin är alltför vag.

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen