Gå till innehåll

Psst...

Till den som ser detta: ha en underbar dag! :)

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 16 juli

Mindre mångfald i konventionell vete

I ekologiskt odlat vete är antalet svamparter på bladen i snitt 40 procent högre än i konventionellt odlade fält. Det visar en ny studie från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Förekomsten av ogräs i de ekologiska odlingarna tycks vara en viktig faktor för skillnaden.

FOTO: Ann Lindén

Med hjälp av djupgående DNA-analyser har SLU-forskare jämfört det mikrobiella samhället på blad från veteplantor som brukats med konventionella metoder med blad från veteplantor som brukats med ekologiska metoder.

Resultatet av studien visar att oavsett hur sofistikerade eller riktade de växtskyddsmedel, fungicider, som i konventionell odling används för att skydda jordbruksgrödor mot svampangrepp är, så kommer många fler mikroorganismer än de avsedda att påverkas av behandlingen. Både antalet arter och balansen mellan dem påverkas.

Mångfald i det mikrobiella samhället är viktig eftersom ett stort antal svamparter ökar chansen att någon av dem kan skydda växten mot skadliga svampangrepp.

40 procent mer

Jämförelserna gjordes parvis och antalet svamparter i de ekologiskt odlade fälten var i genomsnitt 40 procent större. För tre av de totalt elva åkerparen var förhållandet det omvända, med ett större antal svamparter i det konventionellt odlade vetet.

De konventionella odlingarna i dessa tre par var dock de som använde minst växtskyddsmedel och tillsatte minst gödningsmedel och därmed låg närmast den ekologiska odlingen.

Studien visade inte heller någon skillnad i andelen kända skadliga svamparter mellan odlingsformerna.

– Det var starka angrepp av sjukdomsalstrande bladsvampar det året studien gjordes, med en stor variation mellan olika fält. De stora mängderna av dessa svampar skulle kunna dölja den mätbara effekten av fungicidbehandlingen och förklara att vi inte såg någon skillnad mellan odlingssystemen, säger forskaren Ida Karlsson i ett pressmeddelande.

Ogräs viktigaste faktorn

Studien visar också att ogräs var det som påverkade den mikrobiella mångfalden mest.

– Ju mer ogräs, desto fler svamparter. Ingen annan studerad faktor påverkade signifikant artrikedomen. Vad detta beror på kan vi bara spekulera i. Två tänkbara orsaker är att förekomsten av ogräs skapar ett mikroklimat som gynnar ett större antal arter, eller att den större mängden ogräsarter i sig innebär fler artspecifika mikroorganismer, vilket skulle öka sannolikheten att ett antal av dem även kan sprida sig till grödan. Den mikrobiella floran i ogräs, och hur denna påverkar den odlade grödan, vore därför intressant vid framtida forskning, säger Ida Karlsson.

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen