Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 13 september

Ökad frihet med egen silo

Magnus Hansson bygger silo för att slippa tidskrävande lämningar i skörden och för att kunna sälja spannmålen till vem han vill.

Det ser ut att ha blivit en bra spannmålsskörd för lantbrukaren Magnus Hansson.

– Den är nog något över normal. Jag odlade en ny maltkornssort, RGT Planet. Den gav över förväntan, över nio ton per hektar otorkad på ett fält. Hur stor veteskörden blev vet jag inte, men den är nog inte dålig den heller, säger Magnus Hansson.

Med 220 hektar fördelade på två gårdar blir det mycket körande på väg, inte minst i skördetid. Han bor på den ena gården i skånska Skurup och odlar även mark i Svedala, 35 minuters körtid bort.

– Jag kör i stort sett och tippar all spannmål själv. Ifjol körde jag 41 resor under skörden. Det blir fler timmar på traktorn för att tippa spannmålen än på tröskan, säger Magnus Hansson.

Svårt att hinna med

Skördearbetet störs av att han då och då tvingas köra spannmålslassen på tider när det går att tröska. På en del spannmålsmottagningar är det tidsbokning som gäller för lämning och Magnus Hansson tycker att det ofta är svårt att få en tid som passar. På morgonen blir det snabbt fullt och på dagen vill han inte köra eftersom tröskan då står stilla. På kvällen är det kanske inte öppet tillräckligt länge.

– Det är svårt att få ihop tiden och hinna med.

Därför investerar han nu i silor och mobil torkanläggning. Den ena silon, med en kapacitet på 200 ton, är byggd men var inte klar att använda till årets skörd. Planen är att använda den som våtficka. Bredvid står en nymonterad mobil tork.

– Eftersom mobiltorken är flyttbar är den lättare att sälja om man skulle vilja det om 10-15 år. Det blir också betydligt billigare än att bygga in en tork, säger Magnus.

Nästa steg är att bygga ytterligare en silo med kapacitet på 500 ton.

Hoppas på bättre betalt

Eftersom silon inte var klar till årets skörd lämnade han det mesta på mottagningar och tog en del på depåavtal.

– Då har man lämnat till en och kan inte bestämma vart man ska sälja det sedan. Med egen silo hoppas jag kunna få bättre betalt för spannmålen när jag kan sälja till vem jag vill.

Magnus Hansson räknar också med att kostnaderna totalt blir lägre med lagring och torkning hemma på gården. I år gjorde regnet att mycket av spannmålen hade vattenhalter på 18-19 procent.

Så är skördeläget från norr till söder

Ett bra spannmålsår riskerar att få en tråkig avslutning. Efter att ha tröskat stora volymer med bra kvalitet är det nu svårt att komma ut i fält på grund av ständigt regnande. Kvalitén sjunker för varje dag för de grödor som ännu står otröskade och längst upp i norr är man tre veckor försenade.

HALLAND: Tyvärr tröskades det nästan ingenting föregående vecka. Helgen som gick fick vi 35–40 millimeter så nu är det inte säkert att det ens bär i fälten. Vattenhalten hittills ligger i medeltal en procentenhet högre än i fjol. Vi har ännu inte sett sämre kvalitéer men det stor risk för lägre falltal och fusarium när tröskandet väl kan börja igen. Troligtvis kommer en del maltkorn att bli nedklassat till foder. Det som främst återstår är förstås åkerböna men också en del foderkorn och vårvete. Halmen är på väg att bli ett problem. Det ligger kvar hur mycket som helst som inte är bärgad och pressad. Det är inte bra med tanke på att detta är en djurbygd. (Jörgen Tagesson, fabrikschef Vallberga Lantmän).

KALMAR: Vi hoppas på solsken i en vecka nu. Det har varit fram och tillbaka med vädret och därför är inte allt tröskat. Framför allt är det in mot fastlandet som det är ganska mycket spannmål kvar att skörda. Men min bedömning är att 80-85 procent är tröskat. Så här långt har det varit fantastiskt bra kvalitet. Men tyvärr åker falltalen ner nu. Om vi ser till mängd så har den varierat stort, men över lag ligger den över snitt, cirka 7-8 ton vete per hektar. Vi har lantbrukare som fått skördar på 9-10 ton vete per hektar, men det finns också de som har en skörd på 5-6 ton per hektar. (Mats Jönsson, spannmålschef Swedish Agro).

SJUHÄRAD: Ja, var ska det ta vägen? Det är mycket vårsäd kvar, framför allt korn och havre, som inte var mogen när regnen började och nu börjar den bli svart. Prognosen ser ju inte heller något vidare ut. Många börjar nog också bli bekymrade för halmen. Utan att veta säkert skulle jag säga att över hälften återstår att tröska. Folk kommer att börja köra tredje vallskörden så fort det bara går. Den brukar man ta under första halvan av september. Sedan kan man fråga sig hur mycket höstsådd det kommer att hinnas med. När vi väl är inne i oktober blir det ju något av en chansning. (Henrik Svensson, Rådgivarna Sjuhärad).

DALSLAND: Uppskattningsvis 80–90 procent är tröskat och det är imponerande med tanke på vädret. Höstvete, korn och havre som står kvar blir väl inte av bästa kvalitet men å andra sidan är troligen mycket av detta tänkt till foder och ska inte vidare till handeln. Men jag har sett höstvete som börjat gro i fält. Vårvetet mognade först för någon vecka sedan och håller nog kvalitén ett tag till. Totalt sett är de flesta jättenöjda med skörden, stora volymer och god kvalitet. Vi har mycket fröodling i trakten och timotej, ängsvingel och rörsvingel gav enligt vad jag hört goda skördar. Den gångna helgen började en del att tröska rödklöver. (Mats Johansson, säljare Varaslättens Lagerhus).

VÄRMLAND: Det står väldigt stilla just nu. Det som kommit in senaste tiden är lite grynhavre och maltkorn. Av maltkornet är det en del som är på över 12 procent i protein och blir nedklassat, inte så kul. Vi har fått något enstaka lass vårvete men det har inte varit riktigt moget och vattenhalten ligger på 24–25 procent. Inte heller havren är riktigt mogen överallt. Hittills är knappt 40 procent tröskat och det är inte utan att man börjar bli orolig när vädret fortsätter så här. Frågan är om det blir något höstvete alls till nästa år? Det kan nog också bli svårt att få tag på någon kvalitetshalm. (Roland Jonzon, spannmålsmottagare Lantmännen).

NÄRKE/MÄLARDALEN/UPPLAND: Man har fått köra mellan skurarna i den mån det har gått. Höstgrödorna är skördade överlag men havre och korn har precis börjat tröskas. Själv tog jag korn i förra veckan med vattenhalter på som lägst 20 procent. Vi har mindre än 30 procent kvar men då ligger vi nog bättre till än de flesta. Men jag är egentligen mer orolig för höstvetesådden. Runt Västerås och Köping, liksom i området mellan Stockholm och Uppsala, återstår uppskattningsvis 30 procent. I norra Västmanland är det kanske hälften tröskat. (Per Sandberg, ordförande Spannmålsodlarna, Cathrine Wallin, regionchef Lantmännen).

DALARNA/GÄSTRIKLAND: Det är nog inte mer än en tredjedel skördad men det som kommit in har varit av bra kvalitet och i stora mängder. Spannmålskärnorna har varit extremt tunga och många är nog överraskade att det blev så bra med tanke på förutsättningarna. Vi har fått in av alla olika grödor utom vårvete som helt enkelt har varit moget ännu. Men med det väldigt svajiga vädret råder om inte panik så i alla fall en rätt så stor oro. Mitt råd till dem som ringer är att köra så fort det går, åtminstone så länge vattenhalten inte går över 25 procent. Sedan är man förstås inte så glada i prisbilden och de som kan försöker lagra in så långt det går. (Håkan Söderlund, VD Dalsviks Kvarn).

HÄLSINGLAND/JÄMTLAND/VÄSTERNORRLAND/VÄSTERBOTTEN/NORRBOTTEN: I Hälsingland började tröskorna gå förra veckan. 20-25 procent hann man tröska innan regnet kom. Det som skördades då ser bra ut, lite hög vattenhalt, 20 procent, som nu kommer att bli ännu högre. I Jämtland ser skörden bra ut, om vädret blir bättre. Men över lag är skörden kraftigt försenad i de norra länen. I Västernorrland, Västerbotten och delar av Norrbotten skulle tröskorna ha startats förra veckan. Men nu står det helt still. Förra året tröskade vi utanför Umeå sista veckan i augusti. Nu är vi cirka tre veckor försenade och det krävs sol några dagar och en frostnatt för att arbetet ska komma igång. (Hans Westbom, regionchef Lantmännen).

Detta är premium-innehåll. Läs mer om vår premiumjournalistik!

Vill du läsa vidare?

från 135:- /mån

Bli medlem i LRF

  • Du får Sveriges största företagarorganisation i ryggen. LRF jobbar för landsbygdens framtid.
  • Land Lantbruk/Skogsbruk och familjetidningen Land ingår, både print och digitalt.
  • Dessutom en rad andra förmåner och erbjudanden.
från 157:- /mån

Prenumerera på Land Lantbruk

  • Du får 3 tidningar varje vecka + tillgång till digitalt innehåll
  • Land Lantbruk med Skogsbruk – Sveriges största fack- och nyhetstidning inom jord och skog
  • Land – Sveriges gladaste veckotidning
Till toppen