Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 13 februari 2016

Ovanliga mastitbakterier ökar igen

Drygt 20 000 juverhälsoprover granskas varje år av SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt. De senaste åren har andelen prover med klinisk mastit som orsak ökat, visar myndighetens statistik.

Granskning. Maria Nilsson-Öst granskar med vant öga en odling av Stafylococcus aureus.
Bild 1/12Granskning. Maria Nilsson-Öst granskar med vant öga en odling av Stafylococcus aureus. FOTO: Linda Grimstedt; LRF Media
Slemmigt. Om mjölken från CMT-testet går att rulla upp runt pinnen graderas det till fem på en femgradig skala. Det innebär över 5 miljoner celler.
Bild 2/12Slemmigt. Om mjölken från CMT-testet går att rulla upp runt pinnen graderas det till fem på en femgradig skala. Det innebär över 5 miljoner celler. FOTO: Linda Grimstedt; LRF Media
Klumpprov. Susanne André gör ett CMT-test för att se hur många celler mjölkprovet innehåller.
Bild 3/12Klumpprov. Susanne André gör ett CMT-test för att se hur många celler mjölkprovet innehåller. FOTO: Linda Grimstedt; LRF Media
Provlager. Alla prover sparas i en vecka.
Bild 4/12Provlager. Alla prover sparas i en vecka. FOTO: Linda Grimstedt; LRF Media
Provlager. Alla prover sparas i en vecka, berättar Susanne André, sektionschef på SVAs mastitlaboratorium.
Bild 5/12Provlager. Alla prover sparas i en vecka, berättar Susanne André, sektionschef på SVAs mastitlaboratorium. FOTO: Linda Grimstedt
Mastitexperter. Maria Nilsson-Öst, veterinär, och Susanne André, sektionschef på SVAs mastitlaboratorium.
Bild 6/12Mastitexperter. Maria Nilsson-Öst, veterinär, och Susanne André, sektionschef på SVAs mastitlaboratorium. FOTO: Linda Grimstedt; LRF Media
Dyr maskin. Anna Eriksson, laboratorieingenjör, tar hand om analysen med Maldi-Tof. Apparaten kostar över en miljon kronor.
Bild 7/12Dyr maskin. Anna Eriksson, laboratorieingenjör, tar hand om analysen med Maldi-Tof. Apparaten kostar över en miljon kronor. FOTO: Linda Grimstedt; LRF Media
Mjölkprover. Proverna som skickas in till SVA kan visa på olika grader av juverhälsa. Från ren mjölk till mycket blodblandad.
Bild 8/12Mjölkprover. Proverna som skickas in till SVA kan visa på olika grader av juverhälsa. Från ren mjölk till mycket blodblandad. FOTO: Linda Grimstedt; LRF Media
Spektrum. Med Maldi-Tof kan bakterierna jämföras med 6000 olika spektrum i en databas.
Bild 9/12Spektrum. Med Maldi-Tof kan bakterierna jämföras med 6000 olika spektrum i en databas. FOTO: Linda Grimstedt; LRF Media
Gnuggar ut. Streptokockerna gnuggas ut på en platta för att identifieras med Maldi-Tof-tekniken.
Bild 10/12Gnuggar ut. Streptokockerna gnuggas ut på en platta för att identifieras med Maldi-Tof-tekniken. FOTO: Linda Grimstedt; LRF Media
Undersöker. Biomedicinska analytikern Katarina Järnevi plockar streptokocker från odlingen för identifiering genom Maldi-Tof.
Bild 11/12Undersöker. Biomedicinska analytikern Katarina Järnevi plockar streptokocker från odlingen för identifiering genom Maldi-Tof. FOTO: Linda Grimstedt; LRF Media
Bakterieblandning. Exempel på olika bakterier som kan hittas i mjölkprover. Uppifrån från vänster: E-coli, Streptokocker, Streptococcus agalactiae, koagulasnegativa stafylokocker och staphylococcus aureus.
Bild 12/12Bakterieblandning. Exempel på olika bakterier som kan hittas i mjölkprover. Uppifrån från vänster: E-coli, Streptokocker, Streptococcus agalactiae, koagulasnegativa stafylokocker och staphylococcus aureus. FOTO: Linda Grimstedt; LRF Media

När lantbrukare skickar in mjölkprover för analys hos SVA får vederbörande inte bara svar på vad som orsakat den mastit som oftast ligger till grund för provtagningen.

Svaren samlas också i SVAs databas och ligger till grund för statistik på såväl gårdsnivå som övergripande för landet.

Som statistiken här intill visar har andelen prover som skickas in på grund av kliniska mastiter näst intill fördubblats de senaste åtta åren.

Flera bakterier vinner mark

Och medan den vanligaste mastitboven staphylococcus aureus minskar, ses flera andra bakterier åter vinna mark.

– Det beror förmodligen på ökad försäljning av djur och att djur flyttas mellan gårdar utan att provtas, säger Maria Nilsson Öst, laboratorieveterinär på SVA.

Efter att ett mjölkprov registrerats hos SVA görs – om det inte redan är gjort på gården – ett CMT-test för att fastställa antalet celler i mjölken. Därefter odlas bakterierna i 37 grader innan de granskas av någon av mastitlaboratoriets tre veterinärer.

Hälften innehåller stafylokocker

Ungefär hälften av proverna innehåller stafylokocker. En odling med staphylococcus aureus känns lätt igen på de fält som bildas kring bakterierna. Sedan några år tillbaka har SVA också lättare att artbestämma övriga stafylokocker, tidigare kallade koagulasnegativa stafylokocker, tack vare analysmetoden Maldi-Tof. Med hjälp av en laserstråle identifieras bakterierna och jämförs sedan snabbt med 6000 olika spektrum i en databas.

– Den har förkortat vår svarstid med flera dagar, säger Charlotta Fasth, laboratorieveterinär på SVA.

Förutom vid kliniska symptom på sjukdom är det ofta i samband med provmjölkning, kalvning och sinläggning som lantbrukare skickar in mjölkprover till SVA. Även försäljning är en orsak.

Men för att få ett bra svar gäller det att provet är rätt taget. Kontamineras provet går det inte att hitta den bakterie som orsakat problemen.

– Visar provet "blandflora" är det alltid en provtagningsmiss, skulle jag vilja påstå, säger Maria Nilsson Öst.

LÄS MER: Fler artiklar om mjölkkor och mjölkproduktion i veckans pappersutgåva av Land Lantbruk.

Till toppen