Gå till innehåll

Psst...

Till den som ser detta: ha en underbar dag! :)

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 12 augusti 2014

Rutor ska ge fler lärkor

För tredje sådden i rad uppmuntras lantbrukare att lyfta på maskinen under sådden av höstvete för att lämna utrymme åt sånglärkan.

Lärkrutor på Årby gård utanför Knivsta.
Bild 1/5Lärkrutor på Årby gård utanför Knivsta. FOTO: Peter Hamberg
Sören och Tomas Wass på Årby gård vid en lärkruta som anlagts i ett pilotprojekt hösten 2011.
Bild 2/5Sören och Tomas Wass på Årby gård vid en lärkruta som anlagts i ett pilotprojekt hösten 2011. FOTO: Linda Grimstedt
Med hjälp av särskilda rutor kan sånglärkan räddas.
Bild 3/5Med hjälp av särskilda rutor kan sånglärkan räddas. FOTO: Rolf Segerstedt
Lärkrutor på Årby gård utanför Knivsta.
Bild 4/5Lärkrutor på Årby gård utanför Knivsta. FOTO: Linda Grimstedt
Sören och Tomas Wass på Årby gård vid en lärkruta som anlagts i ett pilotprojekt hösten 2011.
Bild 5/5Sören och Tomas Wass på Årby gård vid en lärkruta som anlagts i ett pilotprojekt hösten 2011. FOTO: Linda Grimstedt

Projektet Rädda sånglärkan går nu in på sin tredje höstsådd, med förhoppningen att ännu fler lantbrukare ska lämna tomma rutor i höstvetet där sånglärkorna kan trivas under sommaren.

Tanken är att sånglärkan, som minskar i antal, ska få skyddade platser där de kan landa och söka föda även på dagens rationella höstvetefält.

För detta ger projektet Rädda sånglärkan, som drivs av Sveriges ornitologiska förening (SOF), en ersättning med 40 kronor per osådd ruta. Rekommendationen är att spara två rutor per hektar.

Intresset bland lantbrukarna har ökat från år till år. Första året lämnades 1000 osådda lärkrutor, året efter 1600.

– Jag skulle vilja ha det dubbla den här hösten, säger Tobias Nilsson, projektledare för Rädda sånglärkan.

Projektet finansieras av allmänheten, som kan köpa lärkrutor genom SOF. Hittills har mer pengar kommit in, än vad som kunnat fördelas i praktiken. Förra året deltog 31 lantbrukare i projektet.

– Men jag har också hört att flera lantbrukare anlägger rutor utan att vara med i projektet, säger Tobias Nilsson.

Inför årets höstvetesådd kommer han att kontakta gårdar som tidigare varit med, samt försöka värva nya. Tobias Nilsson ser också gärna att lantbrukare som är intresserade av att vara med och gynna lärkan själva hör av sig.

En som länge har gynnat fågellivet på sina odlingsmarker är Sören Wass på Årby gård utanför uppländska Knivsta. Han hann med några säsonger med lärkrutor innan han lämnade över jordbruket till nästa generation. Enligt Sören Wass har de osådda rutorna i höstvetefälten varit populära.

– Det ser man tidigt på våren när lärkorna kommer. Man ser att de är där, säger Sören Wass.

Fakta: Lärkrutor

  • Rutorna är 16-20 kvadratmeter stora och anläggs med två stycken per hektar. För varje ruta får lantbrukaren ersättning med 40 kronor vilket ska täcka merarbete och skördebortfall.
  • Ett tips från Niclas Malm, gårdsmästare på Hushållningssällskapets försöksgård Klostergården utanför Linköping, är att lägga ut lärkrutorna på rad i förutbestämda drag. Då kan körspårsautomatiken kopplas ur för hela draget, för att minska risken för att glömma slå på automatiken efter varje ruta om de ligger utspridda över hela fältet.
  • Det är också bra att inte lägga lärkrutorna i drag med körspår, eftersom körspåren kan användas som stigar av rävar och grävlingar som då får lättare att jaga fåglarna.

Till toppen