Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 21 januari

Så bekämpar Henrik renkavle i fält

Renkavle medför mycket extra arbete på Henrik Jönssons lantbruk utanför Staffanstorp i Skåne. Han arbetar med många olika strategier för att få kontroll på det svåra ogräset.

 Renkavle i vetefält. Dess ax når alltid högre än den gröda den konkurrerar med.
Renkavle i vetefält. Dess ax når alltid högre än den gröda den konkurrerar med. FOTO: Per Widén

Renkavlen kom förmodligen till gården redan på 1980-talet med jord från vägkanter, som användes för att fylla sänkor i fält. Ogräset har sedan spridit sig.

– Vi har fortfarande fält som är fria från renkavle. Det försöker vi hålla, men det medför mycket extra arbete, säger Henrik Jönsson.

Växtföljden på de 220 hektaren är typiskt skånsk med vete, vete, sockerbetor, korn och raps. På senare år har renkavle med resistens mot ogräsmedlen Focus Ultra och Event Super börjat uppträda. I höstvete återstår i princip bara ogräsmedlet Atlantis. Därför är det viktigt att begränsa användningen av det och i stället för att köra höstvete efter höstvete byta ut det mot en vårgröda till.

– Vår plan är att använda olika preparat i en hel växtföljd.

Undersök effekten

Enligt Henrik Jönsson är det viktigt med uppföljning av preparatens effekt.

– Innan sprutning ser vi hur fälten ser ut. Vi sätter ut pinnar och markerar var renkavleplantorna är och efter sprutningen går vi ut och kollar av vilken effekt vi har fått.

 Henrik Jönsson.
Henrik Jönsson. FOTO: Torbjörn Esping

När en ny gröda ska etableras vill han ha fälten fria från ogräs. Ett sätt är senarelägga sådden av grödan, låta renkavlen gro och sedan bekämpa den kemiskt eller mekaniskt.

Även om senarelagd sådd är en fördel i kampen mot renkavlen ska den vägas mot en god etablering av grödan.

– Det finns en gräns för hur sent man kan så. Vi vill etablera en konkurrenskraftig gröda också. Annars ger den dåliga höstgrödan utrymme för renkavle att breda ut sig utan någon större konkurrens på våren. 

För att snabbt få i gång groningen görs allt oftare en grund bearbetning med halmharv efter tröskning.

 Renkavle.
Renkavle.

Henrik har också provat att radså raps och radrensa utsatta fält i kombination med en liten tidig Focusbehandling och en Kerbbehandling på hösten.

– Vi fick jättebra resultat av det. Vi fick aldrig upp några större plantor renkavle trots att det var en mild höst.

Förra året provade han att bränna 27 hektar efter tröskningen. Därefter kultiverade han en gång med en Väderstad Swift, sådde raps och sprutade med Kerb.

– Tanken var att bränna bort halm och annat som kan störa Kerbsprutningen på vintern.

Rengör maskinerna på bestämda platser

För att hindra spridning inom gården rengörs maskinerna på bestämda platser innan de tas från ett fält med renkavle till ett annat. De har också börjat ändra tröskriktningen efter förekomsten av renkavle, så att den renaste delen av fältet tröskas först och delen med renkavle sist.

Blir det för mycket av ogräset på något ställe läggs det i träda eller ekologisk fokusareal.

Om renkavlen upptäcks sent i den växande grödan ska den huggas av, enligt Henrik Jönsson.

– Vetet man kan skörda i den rutan är inte så mycket värt som att få bort fröbanken som man fått dit.

Kan inte förlita sig på kemikalier

I framtiden tänker Henrik Jönsson att kemikalier är ett verktyg i växtodlingen de måste spara på. 

– Vi har mycket nytta av det, men vi kan inte förlita oss på det. Vi ska använda de preparat vi har med förstånd och kombinera mekaniskt med det kemiska. 

En möjlighet han ser är att radså korn och radrensa. En annan är ogräsharvning. En växtföljd med fler grödor, exempelvis åkerböna, ärter och klöver samt mer vårgrödor, skulle också kunna förbättra situationen.

– En idé är att prova någon mellangröda som kan komma upp och konkurrera med renkavlen på hösten där man ska vårså sedan, säger Henrik Jönsson.

FAKTA: Så sprids renkavle

Maskiner: Till exempel skördemaskiner och jordbearbetningsredskap, både i växtmaterial och jordkokor.

Transporter: Otäckta spannmålslass och halm.

Vilt: Fröna fastnar lätt i päls och kläder. Fröna klarar sig inte genom mag- och tarmkanaler på flermagade djur. Att fröna är tunnskaliga talar mot att de skulle klara sig genom enkelmagade djur, men det är inte klarlagt.

Gödsel: Frön av renkavle klarar inte biogasprocessen. Fastgödsel och ströbädd med infekterad halm utgör däremot en klar risk för spridning. Det saknas studier på överlevnaden i orötad flytgödsel. Men med flytgödsel från nöt utan halmrester borde risken vara liten.

Utsäde: Renkavle kan förekomma i vallfrö, men är relativt ovanligt. Känd spridning har främst skett genom fånggröda, trädes- och viltfoderblandningar. I utsäde till höstsäd påträffas renkavle mycket sällan i certifieringsanalyser, men något oftare vid fältbesiktningar. Troligen drösar renkavlen och rensas bort.

Hästhö: Innebär förmodligen en risk det första vallåret. Skörden sker långt efter renkavlens axgång och då hinner grobara frön bildas. Vid ensilering av vall dör fröna.  

Viktigaste åtgärden: Rengöring av maskiner är den i särklass viktigaste åtgärden för att förebygga spridning av renkavle till osmittad mark.

– Att göra rent kostar tid och pengar, men att få in renkavle i odlingarna kostar mer på sikt, säger Per Widén.

Källa: Per Widén, växtskyddscentralen i Uppsala

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter .

Detta är premium-innehåll. Läs mer om vår premiumjournalistik!

Vill du läsa vidare?

från 135:- /mån

Bli medlem i LRF

  • Du får Sveriges största företagarorganisation i ryggen. LRF jobbar för landsbygdens framtid.
  • Land Lantbruk/Skogsbruk och familjetidningen Land ingår, både print och digitalt.
  • Dessutom en rad andra förmåner och erbjudanden.
från 171:- /mån

Prenumerera på Land Lantbruk

  • Du får 3 tidningar varje vecka + tillgång till digitalt innehåll
  • Land Lantbruk med Skogsbruk – Sveriges största fack- och nyhetstidning inom jord och skog
  • Land – Sveriges gladaste veckotidning
Till toppen