Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 16 september

Så blev traktorn en del av lantbruket

För den stora massan lantbrukare blev traktorn ett arbetsverktyg kring 1950-talet. Men som alltid fanns tidiga pionjärer som anammade ny teknik. Traktorhistoriken Per Thunström har undersökt hur traktorn kom till Sverige.

 Den första traktorn som användes i praktisk drift i Sverige var en International Harvester 1908 vid Nyckelby gård utanför Bålsta i Uppland. Foto: A. Willmansson, Enköpings museum.
Den första traktorn som användes i praktisk drift i Sverige var en International Harvester 1908 vid Nyckelby gård utanför Bålsta i Uppland. Foto: A. Willmansson, Enköpings museum.

 Per Thunström.
Per Thunström. FOTO: Per Eriksson, KSLA

För drygt hundra år sedan började traktorerna rulla in i det svenska lantbruket. Sedan dess har de, och motorplogar, blivit en självklar del av lantbruket och en symbol för bonden.

Men traktorernas intåg var även en del av ett skifte i lantbrukshistorien, till det mekaniserade lantbruket. Hur gick övergången till och vilka skillnader fanns i de traktorer och motorplogar som tillverkades i Sverige och de som tillverkades utomlands?

Tidiga utvecklingen

Traktorhistoriken Per Thunström har nu i en licentiatavhandling på SLU gått igenom olika arkiv för att akademiskt undersöka traktorns intåg i det svenska jordbruket under introduktionsperioden, åren 1905–1930.

– Jag har grävt mig ner och försökt få fram fakta kring den tidiga utvecklingen av mekaniseringen av lantbruket, hur det hela började, men även den tekniska utvecklingen, säger han.

Enligt honom började ett intresse växa fram för att skaffa traktorer i början av 1900-talet. Det var framför allt de större jordbruken som ville tillgodogöra sig kraften från traktorer. Det var en rad olika faktorer som låg bakom detta.

 Avance motorplog av 1919 års modell (J.V. Svensons Motorfabrik).
Avance motorplog av 1919 års modell (J.V. Svensons Motorfabrik).

Mot slutet av 1800-talet hade man kommit långt med mekaniseringen för häst, men nu behövde man något mer effektivt för att kunna dra större maskiner på åkrarna. Priset på arbetskraft hade stigit och när första världskriget kom med en brist på livsmedel som följd behövde man ett mer mekaniskt sätt att skörda på.

Försök med ånga och el

– Man hade gjort försök tidigare med ång- och eldrivna maskiner. När förbränningsmotorn utvecklades möjliggjorde den att man lättare kunde använda traktorn på fälten, säger Per Thunström.

Det var ägare till större lantbruk som kunde investera i den nya tekniken, främst från USA, som var förhållandevis dyr.

– För den som hade lantbruksprodukter att sälja var det ganska goda år så det var en god investering. Med en traktor kunde man plöja djupare och säden kom snabbare ner i jorden – man kunde gör saker snabbare, säger han.

Utvecklade egen typ

Det fanns i Sverige redan en produktion av tändkulemotorer och svenska traktortillverkare använde sig av den tekniken, till skillnad från de flercylindriga förgasarmotorer som de utländska traktorerna vanligen var utrustade med. Men under första världskriget stängdes importvägen för traktorer från USA och i Sverige utvecklades en egen typ av motorplogar. De hade plogkroppar som kunde lyftas individuellt och en motor som kunde frikopplas.

 Fordson-traktor. Den första traktorn som en större bredd av lantbrukare hade råd att köpa.
Fordson-traktor. Den första traktorn som en större bredd av lantbrukare hade råd att köpa.

– De fungerade ganska bra, men de blev relativt dyra. Efter första världskriget och den ekonomiska krisen som följde hade de ingen chans att konkurrera med den billigare importerade traktorn Fordson och motorplogarna försvann en efter en, säger Per Thunström.

Intresse för motorer

Så det blev det amerikanska systemet med en traktor som drog redskapen efter sig som blev rådande.

– USA var det stora föregångslandet. Men det fanns ett tidigt motoriseringsintresse i Sverige med ett av det största antalet medlemmar i den nationella motorklubbsföreningen i Europa, säger Per Thunström.

Det fanns en lobby för att införa traktorer i lantbruket, och personerna kom från olika delar av samhället.

– Det var inte bara tillverkare, fabrikörer och återförsäljare utan även storgodsägare, politiker och andra företrädare för staten som ville driva på utvecklingen.

Ville underlätta

I takt med att priserna på traktorer sjönk kunde allt fler investera i nymoderniteten i slutet av 1920-talet.

– Vanliga familjejordbruk ville underlätta för sig själva och inte slita så rysligt med kroppen. De flesta mekaniserade när man hade möjlighet och råd, den stora delen av lantbruket traktoriserades efter andra världskriget. Sedan fanns det jordbrukare, oftast äldre, som aldrig tyckte att det var något intressant och som var inkörda med hästar, säger Per Thunström.

 Den första serietillverkade versionen av Avance motorplog under demonstrationsplöjning på Ultuna 1913. Foto: Statens maskinprovningars arkiv, Riksarkivet.
Den första serietillverkade versionen av Avance motorplog under demonstrationsplöjning på Ultuna 1913. Foto: Statens maskinprovningars arkiv, Riksarkivet. FOTO: Statens maskinprovningars arkiv, Riksarkivet

Fakta

Ordet traktor kommer av engelskans tractor från latinets trahere, draga

1902-21 tillverkades världens första bensindrivna traktor i serieproduktion i Bedfordshire, The Ivel Agricultural Tractor.

1913 började Munktells Mekaniska Verkstad producera bensindrivna traktorer i Sverige. Sedan kom Avance från Bofors, June från Bankeryd, Tidaholm och Tyr från Nybro.

1952 infördes registreringsplikt för traktorer, och samma år passerade antalet traktorer antalet hästar inom det svenska jordbruket.

Traktorer hade sällan eller aldrig störtbåge och olyckor där traktorn slog runt slutade ofta i dödsolyckor. Sverige lagstiftade först om att alla nysålda traktorer skulle ha störtbåge och senare (1970) att de skulle ha väderskyddande förarhytt.

Källa: Wikipedia

Läs hela avhandlingen här.

Till toppen