Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Lantbruk 20 oktober

Så påverkas Sverige av ett glyfosatförbud

Ett förbud mot växtskyddsmedlet glyfosat riskerar att slå undan benen för svensk odling av höstvete och höstraps. Minskad avkastning och lönsamhet väntar för konventionell odling av en rad grödor i Sverige.

 Höstveteodlingen är hotad.
Höstveteodlingen är hotad. FOTO: Anna Nilsson Land Lantbrk

På onsdag, 25 oktober, kan det avgörande EU-beslutet fattas om framtiden på marknaden för det storsäljande växtskyddsmedlet glyfosat.

För Sveriges del skulle ett stopp för glyfosat försvåra konventionell odling av allt från spannmål, oljeväxter till frukt- och jordgubbsodling.

– Behovet av glyfosat är störst i norra Europa. Det handlar både om att bryta vallar och att hinna höstså, säger Kjell Ivarsson, LRF Växtodling.

Skulle slå hårt mot Sverige

Följderna av ett förbud, skulle enligt Kjell Ivarsson slå ”hårt och tydligt” mot Sverige.

– Det finns inga andra bra medel som kan ersätta glyfosat, rakt av. Utan vi får gå tillbaka till mekanisk bekämpning av ogräs och minska vår höstsådd radikalt.

 Med ett glyfosatförbud kommer allting att ta längre tid och lönsamheten minskar, enligt Kjell Ivarsson, LRF Växtodling.
Med ett glyfosatförbud kommer allting att ta längre tid och lönsamheten minskar, enligt Kjell Ivarsson, LRF Växtodling. FOTO: Ann Lindén

Ett förbud skulle därmed bromsa en utveckling där höstsåddens betydelse år för år har ökat.

– Lönsamheten ligger ju väldigt mycket i höstvete och höstraps, eftersom skördarna är så väldigt mycket större, konstaterar Kjell Ivarsson.

– Om man sår höstvete så får man cirka 2 ton mer per hektar det året, än om man hade vårsäd.

För den svenska rapsodlingen skulle ett glyfosatförbud bli extra bekymmersamt, eftersom vårrapsen föll bort när EU för några år sedan förbjöd betning med neonikotinoider.

– Höstrapsen har ju varit vår räddning eftersom vi inte längre kan beta vårrapsen.

 Äppelodlingen får problem.
Äppelodlingen får problem. FOTO: Marianne Persson

Andra odlingsvillkor i södra Europa

Beroendet av glyfosat skiljer sig alltså stort mellan nord och syd, där Frankrike går i bräschen för en kampanj som syftar till förbud. Italien har också på senare tid anslutit sig till förbudslinjen.

Längre söderut i Europa är odlingsvillkoren helt annorlunda än norröver.

– De har långa växtsäsonger och många grödor att odla. På så sätt blir de inte så beroende av glyfosat som vi är uppe i norr.

Den italienske lantbrukaren har ofta problem med torka, men slipper föra den svenske kollegans ständiga kamp mot ogräs, som snabbt skulle invadera åkrar om inte möjligheten fanns att spruta med glyfosat en gång i växtföljden. Antingen före sådd på våren eller efter skörd.

 Rapsodling blir svårt.
Rapsodling blir svårt. FOTO: Göran Berglund

Allt kommer ta längre tid

Utan något effektivt medel för att bryta vall kan årslång träda bli det återstående alternativet. Plöjning skulle få ersätta sådd utan jordbearbetning. Bondens drivmedelskostnader skulle öka med en ökad miljöpåverkan som följd. Det är en bild av en framtid utan glyfosat.

– Allting kommer att ta längre tid. Lönsamheten skulle minska, sammanfattar Kjell Ivarsson.

LÄS MER: Fler länder vill förbjuda glyfosatLÄS MER: EU-parlamentet: Förbud mot glyfosat inom tre år

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter .

Till toppen