Gå till innehåll

Psst...

Till den som ser detta: ha en underbar dag! :)

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 27 januari

Åkern måste skyddas bättre

Nu har i alla fall kommunpolitiker vett att ha en smula dåligt samvete när man tillåter att den bördigaste jorden exploateras. Det skriver Kerstin Davidson, politisk redaktör, i en ledare.

Bild 1/3 FOTO: Dan Birgerson
Bild 2/3 FOTO: Ann Lindén
Bild 3/3 FOTO: Ann Lindén

I förra veckan uppmärksammade Sveriges Radio att alltmer bördig åkermark försvinner, när kommunerna lägger ut sina planer. Där marken har odlats reser sig blänkande köptempel och distribunaler med gigantiska parkeringsplatser.

Det här är förvisso inget nytt. Problemet är att exploateringen fortsätter, om än i något dämpad takt. I radioinslaget intervjuas Eva Göransson, som drivit en gårdsbutik utanför Malmö där hon sålt grönsaker från egen odling. Nu har hon fått lägga ner rörelsen, åkrarna där hon odlade är täckta av asfalt och betong.

Visserligen har det hänt en del sedan Anders Stenström, mjölnare på Berte Qvarn i Halland, för tolv år sedan bildade föreningen Den goda jorden och började argumentera för skydd av åkermarken. I början var det få som lyssnade. Vi hade ju spannmålsöverskott, då gör det väl inget att åker tas i anspråk för andra ändamål, var motargumentet.

Den goda jorden har gjort ett gott jobb med sitt kampanjande. Nu har i alla fall kommunpolitiker vett att ha en smula dåligt samvete när man tillåter att den bördigaste jorden exploateras. Så till exempel kommunalrådet i Kristianstad, Pierre Månsson, L, som intervjuas i P1. Han försvarar ett nytt köpcentrum utanför stan med att besluten togs för tio år sedan. I dag skulle han nog ha sagt nej, bedömer han.

Det är väl bra, men det räcker inte. Fortfarande naggas vår bördiga jord i kanterna, med några villor där, ett köpcentrum eller en distribunal här. Särskilt hårt är trycket på de allra bästa jordarna i Sveriges slättbygder. I Skåne bedöms 10-15 procent av de bästa jordarna redan ha exploaterats. Lagskyddet för våra goda jordar är helt enkelt för svagt.

I dag finns så kallat riksintresse för sådant som naturvård, kulturvård och friluftsliv. Men det finns inte ett riksintresse för vår livsmedelsförsörjning. Tolv myndigheter – bland dem Försvarsmakten, Trafikverket och Naturvårdsverket – har ansvaret att peka ut områden som bör vara riksintressen. Det ansvaret saknar Jordbruksverket.

De högavkastande jordarna är en ändlig resurs som vi behöver för framtiden. Skyddet för åkern måste bli starkare.

Till toppen