Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 25 augusti

Enögt när vattendirektivet tillämpas

Vilka konsekvenserna blir av energiöverenskommelsen vet man mycket lite om och de landsbygdsbor vilkas livsmiljöer förändras ges ingen talan i processerna. Det skriver Kerstin Davidson i veckans ledare.

FOTO: LRF Media

Ägaren till en kvarn från 1700-talet fick ett föreläggande från Länsstyrelsen i Uppsala, han måste söka nytt tillstånd. Men då han insåg vad processen skulle kosta drog han tillbaka sin ansökan. Han tog i stället bort dammluckorna och lät vattnet strömma fritt. Resultatet? Jo, kommunens dricksvattentäkt uppströms sinade. Kommunen, som tidigare ställt strikta krav på anläggningen i sitt remissvar till länsstyrelsen, bad då kvarnägaren att sätta tillbaka luckorna. Nej, då måste han ju söka tillstånd, invände han.

Ett annat exempel kommer från Värmland. Där har länsstyrelsen förbjudit Fortum att reglera vattnet med en gammal damm. Beslutet har fått vattennivån att sjunka i två sjöar uppströms. Nu protesterar både fiskevårdsföreningen och boende vid sjöarna.

”Vi kostade på en brunn, men det finns inget vatten i den nu”, säger Hugo Ryen, vars sonhustru äger en stuga vid en av sjöarna, till NWT.

Den ena handen vet inte vad den andra gör och enögdheten tycks total, när nitiska tjänstemän på svenska myndigheter tillämpar vattendirektivet.

Ett visst hopp tändes för ett drygt år sedan, åtminstone för den småskaliga vattenkraften, när regeringen och tre allianspartier enades om energiöverenskommelsen. Enligt den skulle vattenkraftsägarna få en enklare tillståndsprövning. Sedan dess har det nya regelverket arbetats fram i regeringskansliet. I somras presenterades förslaget som efter en remissrunda ska läggas fram som proposition till riksdagen.

Blev det bättre och enklare? Nej, snarare kanske etter värre (läs mer på sidorna 14-15). Det lär fortfarande stå myndigheterna fritt att arbeta mot det sedan tidigare utstakade målet; utrivning av så många små kraftverk som möjligt. Vilka konsekvenserna blir vet man mycket lite om och de landsbygdsbor vilkas livsmiljöer förändras ges ingen talan i processerna. Framöver finns även risk att landets cirka 50 000 diknings- och markavvattningsföretag blir föremål för myndigheternas omprövningar.

Positivt är det i alla fall att tunga organisationer, bland dem LRF, SKL och Svenskt Näringsliv, enigt avvisar regeringsförslaget och nu filar på ett alternativt lagförslag. Hoppet står nu till att oppositionen lyssnar och agerar.

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen