Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 21 april

Klimatskatt på mat en dålig idé

Det går inte att beskatta enbart importkött och med skatt på allt idisslarkött skulle skatten slå hårdast mot dyrare svenskt kött. Av kostnadsskäl skulle då fler välja importkött, kanske från djur som slutgöds i gigantiska feedlots på andra sidan jordklotet. Det skriver Kerstin Davidson, politisk redaktör i veckans ledare.

FOTO: Ann Lindén

Med jämna mellanrum poppar frågan upp i medierna. I radions Ekot presenterades den än en gång som en nyhet, att SLU-forskaren Elin Röös forskar kring klimatskatt på livsmedel, och då i synnerhet på kött från idisslare. Samma sak var en nyhet för ett år sedan, då hänvisade Sveriges Radio till forskare på Chalmers. Och 2014 återgav Djurens Rätt Elin Röös tankar om klimatskatt.

Nyhetsvärdet är alltså begränsat, och i själva verket är det samma forskargrupp som står bakom förslaget, vare sig de presenteras som SLU- eller Chalmersforskare. Och köttskatten är förstås en lika dålig idé som den var 2014.

Skatten skulle vara ett trubbigt verktyg, invänder organisationen Svenskt Kött. Det är verkligen sant. Det går nämligen inte att beskatta enbart importkött, det skulle klassas som ett otillåtet handelshinder. Med skatt på allt idisslarkött skulle skatten slå hårdast mot det dyrare svenska köttet. Av kostnadsskäl skulle då fler svenskar välja importkött, kanske från djur som slutgöds i gigantiska feedlots på andra sidan jordklotet. Vad har vi då vunnit? Ja kanske färre svenska djur och minskad sysselsättning på landsbygden, där djuren verkligen behövs, även för landskapets och den biologiska mångfaldens skull.

Det går att styra konsumtionen med skatter hävdar Elin Röös i Sveriges Radio, och pekar på socker- och fettskatt som införts i andra länder.

Ja, hur är det egentligen med fettskatten? Danmark införde fettskatt hösten 2011 och slopade den ett år senare. Det visade sig att danska konsumenter inte åt mindre fett, men de valde billigare alternativ som oftast var av sämre kvalitet. Många danskar for över gränsen för att handla, det missgynnade landets egen livsmedelsindustri. Och skatten slog också hårdast mot konsumenter med lägre inkomster, många sparade in på grönsaker och frukt för att kunna köpa den mat de var vana vid.

Enligt FNs klimatpanel IPCC står idisslarna för 5 procent av växthusgaserna. IPCC slår också fast i rapporten från 2013 att 74 procent av klimatgaserna beror på förbränning av fossila bränslen som kol, olja och fossilgas. Det är naturligtvis där som stötarna måste sättas in, att ge sig på maten vi äter är ett meningslöst stickspår.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

När jag fyller i formuläret godkänner jag LRF Medias regler om lagring av uppgifter .

Till toppen