Gå till innehåll

Psst...

Det ser ut att vara tekniska problem just nu. Vi ber om ursäkt.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 1 september

Mjölkdravel drar ett löjets skimmer över universitet

Av den som har ett universitet i ryggen krävs mer än löst tyckande. Det skriver Kerstin Davidson i veckans ledare, med tanke på debatt om mjölk.

 En symbol för förtryck?
En symbol för förtryck? FOTO: Mostphotos

Mjölk och mjölkdrickande har historiska kopplingar till rasism och förtryck, där mjölken använts som symbol för idéer om vit överlägsenhet, hävdades för en tid sedan i en debattartikel i Aftonbladet.

Skribenterna baserar sin tes på att mjölkdrickande varit norm i den västerländska kulturen, medan folk i andra världsdelar ofta är laktosintoleranta till skillnad från de flesta vita västerlänningar.

Det här är uppfattningar som frodas i vissa urbana subkulturer. Exempelvis har riksdagsledamoten Hanif Bali (M) anklagats för ”neofascism” av en vänstersajt. Orsaken? Jo, han publicerade en bild av sig själv på Twitter där han dricker mjölk i Arlas monter i Almedalen.

Egentligen borde man rycka på axlarna åt detta snömos, det är knappt värt att argumentera mot. Men artikeln i Aftonbladet är signerad av forskare vid Lunds universitet; av gästforskaren Iselin Gambert och av doktorn i sociologi Tobias Linné. Den senare är även grundare av universitetets nätverk för ”kritiska djurstudier”.

Tobias Linné är vegan sedan tonåren av moraliska skäl. Han vänder sig mot att kor ”tvångssemineras” och mot att vi människor dricker mjölken medan kalvar får mjölkersättning. Det är också vad artikeln i Aftonbladet landar i, att för kon är mjölkglaset symbol för förtryck. Så uttrycker sig djurrättsaktivister, men knappast vetenskapsmän och -kvinnor.

Själv stötte jag på Tobias Linnés namn första gången då han för ett drygt år sedan diskuterade köttätande i radions Filosofiska rummet. När lyssnare mejlade in synpunkten att köttätande är viktigt för det öppna landskapet och en levande landsbygd invände han: ”Om nu det här med levande landsbygd är viktigt så betyder det inte att vi måste döda djuren.”

Fri forskning i all ära, men borde man inte kunna förvänta sig att forskare har en viss känsla för realiteter? Men tyvärr finns stollig och verklighetsfrånvänd forskning även på andra lärosäten. På Lantbruksuniversitetet finns exempelvis en forskare som pläderar för viltåkrar på stora delar av den konventionellt odlade åkern, inplantering av visenter och förvildning av hästar och kor.

Av den som har ett universitet i ryggen krävs mer än löst tyckande. Dravlet drar ett löjets skimmer över ansedda universitet.

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Läs mer om

Till toppen