Gå till innehåll

Vi ber om ursäkt

Det ser ut att vara tekniska problem just nu.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Politik 1 juni

Kraftig avtrappning av jordbruksstöd över 600 000 kronor

Redan vid en nivå på över 60 000 euro om året dras 25 procent av direktstödet bort, motsvarande cirka 600 000 kronor. På nivåer vver 75 000 euro halveras dessutom ersättningen.

 EUs jordbrukspolitik ska göras om.
EUs jordbrukspolitik ska göras om. FOTO: Mostphotos

Att EU-kommissionen vill se kraftiga neddragningar av stöden till de större gårdarna avslöjade EU:s jordbrukskommissionär Phil Hogan, då förslaget till Cap-reform presenterades i fredags.

Högre gräns än väntat

En absolut gräns dras vid 100 000 euro, vilket är högre än väntat. Å andra sidan är avtrappningen av stöden kraftig långt under detta takbelopp, vilket framgår av lagförslaget.

Så här ser trappan för nedtrappningen ut:

Från 60 000 euro upp till 75 000 försvinner 25 procent av direktstödet.

Från 75 000 euro upp till 90 000 euro dras 50 procent av stödet bort.

Från 90 000 euro upp till 100 000 euro blir avdraget 75 procent.

Över 100 000 euro är avdraget 100 procent.

Enligt Jordbruksverket finns det 2 000 svenska gårdar som får direktstöd på summor överstigande 60 000 euro, medan 600-700 gårdar får mer än 100 000 euro och slår i taket.

Kritiserat

Takbeloppet har också redan fått kritik för att vara ett slag i luften, eftersom lantbrukare ganska lätt kan dela upp sina företag i flera juridiskt självständiga delar och därmed undgå eller begränsa takbeloppets effekter.

Vid dagens presskonferens fick EU:s jordbrukskommissionär Phil Hogan flera gånger svara just på frågan om takbeloppet alls är meningsfullt.

– Det finns förstås ingenting som hindrar lantbrukare att dela upp gårdar. det är ett affärsbeslut de själva får ta, svarade Hogan.

Sverige får större ansvar

Mycket av reformen har redan avslöjats i stora drag. Som att EU övergår till att målstyra jordbrukspolitiken, enligt den så kallade leveransmodellen.

Denna innebär att EU-länderna får ett mycket större ansvar för att utforma politikens många detaljregler, vilket gör att de kan skräddarsys efter skiftande förhållanden. EU behåller dock greppet om de övergripande målen. Rent konkret ska Sverige före 2021 ta fram en egen så kallad ”strategisk plan” som lever upp till EUs nio övergripande ekonomiska, miljömässiga och social mål för jordbrukspolitiken. EU-kommissionen ska godkänna varje sådan nationell plan. Bland annat för att säkerställa att de inte strider mot konkurrensreglerna på den inre marknaden.

EU-kommissionen har också några specifika krav som beskrivs som obligatoriska att följa för länderna. Bland annat att de inför vissa instrument för riskhantering i sina nationella planer. Det måste till för att skydda lantbrukarna från marknadens priskast, förklarade Hogan. Sverige är ett av de länder som hittills inte har valt att utnyttja de nuvarande möjligheterna till riskhantering som finns inom Cap.

Huvudstrukturen består

I samband med detta försvinner den nuvarande så kallade förgröningen, det vill säga de miljövillkor som EU idag ställer för utbetalningen av fullt direktstöd.I stället kräver EU-kommissionen att länderna inför miljökrav på bland annat näringstillförsel och rotation av grödor.

Jordbrukspolitikens, Caps, huvudstruktur, med uppdelningen i två så kallade pelare, med direktstöden i den ena och landsbygdsprogrammet i den andra, består.

Minskad Cap

Det är under ett tufft sparbeting som EU:s jordbrukskommissionär Phil Hogan har arbetat fram förslaget till Cap-reformen.

I maj föreslog EU-kommissionen att EU-utgifterna för Cap minskas med fem procent för åren 2021–2027 jämför med 2014–2020. Caps andel av budgeten sänks från 38 till cirka 30 procent.

EU-kommissionen signalerar nu att de stora och medelstora företagen i högre grad ska klara sig på marknadens villkor. Bland reformens ”stödförlorare” finns dock inte bara riktigt stora företag utan exempelvis medelstora mjölkgårdar.

Dra ner 15 procent

EU-kommissionen vill även dra ner 15 procent av finansieringen av landsbygdsprogrammet där bland annat miljöstöden finns. Något som strider mot EU-kommissionens höjda miljöambition.

Istället erbjuds länderna att frivilligt gå in och finansiera landsbygdsprogrammet med extra pengar.

En nyhet i lagförslaget är att länderna frivilligt får föra över 15 procent av medlen från direktstöden i den första pelaren, till landsbygdsprogrammet med miljöstöden i den andra pelaren. Och vice versa. På så sätt kan länder välja att inte sänka ambitionerna i landsbygdsprogrammet men i stället urholka direktstöden. Ytterligare 15 procent kan länderna föra över från direktstöden om de riktas just till miljö-och klimatåtgärder i den andra pelaren.

Här är några av förslagen punktvis:

Kommissionen vill särskilt stödja mindre och medelstora gårdar och föreslår därför att:

* Ett takbelopp för direktstöden sätts vid 100.000 euro. Hänsyn tas här till kostnader för arbetskraft.

* Över nivån 60.000 euro trappas stöden ned enligt följande:

– 60 -75.000 euro avdrag 25 %.

– 75 – 90.000 euro avdrag 50 %.

– 90 – 100.000 euro avdrag 75 %.

– Över 100.000 euro 100 avdrag.

* Mindre och medelstora företag får ett högre stödbelopp per hektar.

* Länderna måste sätta undan 2 procent av direktstöden för att hjälpa unga bönder att starta sin verksamhet.

Cap ska leda till högre ambitionerna på klimat-och miljö-området. Därför föreslås följande obligatiriska och frivilliga åtgärder:

* Direktstöden villkoras med ökade miljö och klimatkrav.

* Varje land ska sätta upp så kallade ”eco-schemes” för att kunna stötta bönder som går längre i att uppfylla miljökrav än vad lagen kräver.

* Åtminstone 30 procent av den nationella finansieringen av landsbygdsprogrammet ska syfta till miljö-och klimatåtgärder.

* 40 procent av Caps totala budget ska bidra till klimatåtgärder. (Exakt hur är något oklart)* Förutom möjligheten att flytta 15 procent av stöden mellan pelare 1 och pelare 2 samt vice versa, så införs möjligheten att flytta ytterligare 15 procent från pelare 1, om de används för klimat-och miljöåtgärder i pelare 2. Detta utan krav på nationell medfinansiering.

EU-kommissionen vill satsa mer på kunskap och forskning och föreslår:

* Att 10 miljarder euro öronmärks för innovationsprojekt inom livsmedel, jordbruk, landsbygdsutveckling och bioekonomi.

* Att medlemsländerna uppmuntras att använda ”big data” och ny teknologi för kontroller och övervakning. Till exempel att via satellit kontrollera storleken på ägorna)

* Att digitaliseringen av landbygden snabbas på, till exempel via bredbandsutbyggnad.

Texten uppdateras.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen