Gå till innehåll

Meddelande:

Det ser ut att vara tekniska problem just nu.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag

Svepet

11 augusti 2018

God morgon! I Svepet i dag läser du om följande: • Torkan slår hårt mot grönsaksodlare • Därför vill SD och V lämna EU • Bundna priskontrakt försvårar för lantbrukare • Debatt: "Efter bränderna – liberalismen, bonden och friheten" • Tankar biogas från gårdens egen gödsel • Därför är Australien dyrare än Nya Zeeland • Jordbruket centralt när mänskligheten når nio miljarder
Martin Wallström Svepet-redaktör - ]

Torkan slår hårt mot grönsaksodlare

Den rådande torkan innebär den värsta situationen på 40 år för EU:s växtodlare. Skördebortfallet hamnar på mellan 20 procent och 50 procent, beroende på om man talar om ärtor och bönor, eller lökar och spenat. Torkan väntas också få stora effekter på grödor som skördas under hösten och vintern, exempelvis kål, brysselkål och purjolök. Detta eftersom väderförhållandena har varit för dåliga för plantorna, skriver branschorganisationen Profel, European Association of Fruit and Vegetable Processors. Då det inte finns några utsikter till mer omfattande regn kan scenariot förvärras.

Aktörer som fryser och konserverar grönsaker kommer att drabbas hårt, samtidigt som det kan förväntas minskade och mer oregelbundna leveranser av färska grönsaker till fabrikerna. Det kommer att leda till stilleståndskostnader, produktionsbortfall och en försämras leveransförmåga. I många europeiska länder råder en regnbrist, jämfört med normala år, på uppemot 200 millimeter. Särskilt hårt drabbas Belgien, Frankrike, Tyskland, Ungern, Nederländerna, Polen och Storbritannien.

Läs också: Update on weather related crop shortages (Profel)Läs mer: Drought causes “most serious situation in 40 years” for EU vegetable sector (Agri Business, betallänk)

Därför vill SD och V lämna EU

Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet är oeniga i många frågor men kan åtminstone enas om att de anser att Sverige borde lämna EU. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson vill både lämna EU och öka Sveriges livsmedelsexport. På frågan om hur Sveriges lantbrukare, som i dag är beroende av EU-stöden, ska klara sig utan dessa, svarar han.

– Jag har aldrig förstått poängen med att skicka en stor summa pengar till Bryssel, och bara få tillbaka en tredjedel. Det är bättre att använda hela kakan för att stötta en viktig näring som jordbruket. Långsiktigt behöver vi ha ett eget jordbruksstöd i Sverige, säger Jimmie Åkesson.

Även Vänsterpartiet har som långsiktigt mål att lämna EU. Partiledare Jonas Sjöstedt slår dock fast att det krävs stöd till det svenska jordbruket. Han vill se både högre självförsörjningsgrad och export av svenska livsmedel. På frågan om hur Sveriges lantbrukare, som idag är beroende av EU-stöden ska klara sig utan Cap-stöd, svarar han.

– Då måste man ha en nationell jordbrukspolitik och man kan se på Norge eller Schweiz som har en sådan politik, eller Island för den delen. Cap är inte ett speciellt effektivt system och det är heller inte rättvist. Historiskt har det gynnat stora godsägare. Det har också varit ett byråkratiskt system, säger Jonas Sjöstedt.

Läs också: SD:s Jimmie Åkesson vill lämna EU: ”Europa kommer att fortsätta att handla oavsett unionen” (Land Lantbruk)Läs också: Jonas Sjöstedt (V): ”Cap är inte effektivt och inte rättvist” (Land Lantbruk)

Kommentar:

EU-medlemskapet är inget villkor för en blomstrande svensk livsmedelsexport. Det anser såväl SD-ledaren Jimmie Åkesson som Vänsterns Jonas Sjöstedt som med sin EU-skeptiska politik har medvind i opinionen en månad före riksdagsvalet. Båda är först ut i den intervjuserie där Land Lantbruk, fyra veckor i rad, ställer partiledarna mot väggen.

Gunilla Ander

Reporter Land Lantbruk

Alternativ 1: EU-medlemskapet är inget villkor för en blomstrande svensk livsmedelsexport. Det anser SD-ledaren Jimmie Åkesson som med sin EU-skepsis har medvind i opinionen en månad före riksdagsvalet. Åkesson är först ut i den intervjuserie där Land Lantbruk, fyra veckor i rad, ställer partiledarna mot väggen.

Bundna priskontrakt försvårar för lantbrukare

Många odlare har valt att sprida sprida försäljningstidpunkter och låsa priset på delar av den förväntade avkastningen innan skörd för att minska riskerna. Men som en följd av onormalt låga skördar kan prissäkringen bli ytterligare ett slag mot lantbrukarnas ekonomi.

– Det här blir en mycket jobbig mental situation för lantbrukare. Dels har du inte tillräckligt med spannmål och priset du levererar till ligger 70 till 80 öre per kilo under dagspriset, säger Johan Karlzén, ordförande för Spannmålsodlarna, till ATL.

Eftersom skördekatastrofen inte klassas som Force majeure, så går det inte att komma ur spannmålsavtal den vägen. Detta eftersom Force majeure-klausul avser oväntade och oförutsägbara händelser, och dit räknar inte väderhändelser trots att ingen hade kunnat förutse årets torka.

Läs också: Tidiga priskontrakt förvärrar läget för odlare (ATL)Läs också: Väder inte Force majeure (ATL)


”Efter bränderna – liberalismen, bonden och friheten”

”De senaste veckorna har Sverige stått i lågor. För det är skogen, som brinner, och jorden, som förbränns av torkan, som är Sverige. Men jordbruket är inte bara en stor del av Sveriges historiska och kulturella identitet – det spelar också en betydande roll i liberal tradition”, skriver författaren och folklivsforskaren Dan Korn i Kvartal.

”Få människor skulle komma på tanken att avskaffa fornminneslagen och i stället använda runstenar och gånggrifter som fyllnadsmassa vid vägbyggen. Att Riksantikvarieämbetet har en budget för att bevara fornminnen ser väl de flesta som okontroversiellt, trots att det är en kostnad för staten. Men åkern bredvid fornminnet är ofta odlad minst lika länge som högen, dösen eller röset legat där”, skriver han.

Han fortsätter:

”Just nu förbränns Sverige. För det är skogen, som just nu brinner, och jorden, som förbränns av torkan, som är Sverige. Det är människorna som brukar jorden och skogen som gör landet till vad det är i rent fysisk bemärkelse. Det kräver historisk och kulturell självinsikt”.

Läs också: Det är den förbrända jorden och skogen som är Sverige (Kvartal)

Aktuellt från LRF

Tankar biogas från gårdens egen gödsel

På Bäckens Gård i Dalsland produceras mer energi än gården förbrukar. Värmen räcker både till den egna gården samt till den närliggande kyrkan och församlingshemmet.

Makarna Hilmér tacklar flera energisamarbeten samtidigt

Därför är Australien dyrare än Nya Zeeland

Livsmedel från Nya Zeeland är betydligt dyrare än de från Australien. Det finns flera orsaker till det, bland annat skillnader i befolkning och ländernas yta. Tidningen N Z Herald har listat skillnaderna genom att intervjua olika experter. Det handlar både om skillnader i befolkning, ländernas storlek, möjligheter till skalekonomier, grad av tillväxt och fokus på internationella marknader.

Läs också: Setting the record straight: Why food prices are more expensive in NZ than in Australia (N Z Herald)

Jordbruket centralt när mänskligheten blir nio miljarder

År 2050 väntas världens befolkning uppgå till över nio miljarder människor, vilket kommer att ställa helt nya krav, framför allt då naturresurserna minskar. Här spelar jordbruket en central roll. Det krävs nära kopplingar mellan jordbrukets utveckling och den ökande efterfrågan på mat, fastslås det i en vetenskaplig artikel som är publicerad i Science. Av högsta vikt är en samarbetsinriktad och global ansats som spänner över många vetenskapliga discipliner.

På samma sätt som den snabba tekniska utvecklingen mötte de nya utmaningarna mellan 1961 och 2000 så krävs ny innovation för att klara ökningen till 9,6 miljarder personer år 2050. Det kommer att kräva mer än 70 procent mer livsmedel tillgängliga för mänsklig konsumtion än vad som konsumeras idag. Många studier har betonat vikten av utveckling av jordbruket och att minska mängden avfall för, samtidigt som matvanorna ändras. Detta skulle kunna fördubbla produktionen.

Men enligt artikeln i Science krävs även att detta sker integrerat med en teknisk utveckling för att minska avfall och att öka livsmedelssäkerheten. Ytterligare en viktig faktor är att förbättra vanor för att få till stånd ändrade förändrade och mer hållbara dieter. Detta mot bakgrund att över 2 miljarder är kraftigt överviktiga.

Läs också: The science of food security (Science)

Detta är premium-innehåll. Läs mer om vår premiumjournalistik!

Vill du läsa vidare?

från 135:- /mån

Bli medlem i LRF

  • Du får Sveriges största företagarorganisation i ryggen. LRF jobbar för landsbygdens framtid.
  • Land Lantbruk/Skogsbruk och familjetidningen Land ingår, både print och digitalt.
  • Dessutom en rad andra förmåner och erbjudanden.
från 171:- /mån

Prenumerera på Land Lantbruk

  • Du får 3 tidningar varje vecka + tillgång till digitalt innehåll
  • Land Lantbruk med Skogsbruk – Sveriges största fack- och nyhetstidning inom jord och skog
  • Land – Sveriges gladaste veckotidning
Till toppen