Gå till innehåll

Vi ber om ursäkt

Det ser ut att vara tekniska problem just nu.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Teknik 8 april

Så underhåller du din enskilda väg

Diken, solbränna och justa trummor håller driftvägarna i gott skick. Dessa och en rad andra saker finns på vägexperten Mikael Näslunds priolista för vägunderhåll.

 Vägområde är den mark vägen behöver för att fungera. Dit hör bland annat vägbanan, diken med slänter, sidoområde och kantremsa, brunnar och trummor samt vägmärken. Källa Trafikverket och Skogsstyrelsen.
Vägområde är den mark vägen behöver för att fungera. Dit hör bland annat vägbanan, diken med slänter, sidoområde och kantremsa, brunnar och trummor samt vägmärken. Källa Trafikverket och Skogsstyrelsen.

Fält- och byvägar är gårdens logistiska blodomlopp. De måste fungera, inte bara sommar och vinter utan under så stora delar av året som möjligt. Med rätt underhåll går det att minimera de tider jord- och skogsbrukets tunga transporter kan skada driftvägarna.

Sedan 1970-talet har lastbilarnas hjullaster inte ökat nämnvärt, men jordbrukets fältmaskiner har blivit betydligt tyngre.

Vett och etikett förlänger vägens liv

· Använd vägen rätt så håller den längre.

· Begränsa tunga transporter på i tjällossning och efter långvariga höstregn.

· Väntas tunga transporter, snöröj så att tjälen går ned i vägkroppen.

· Samverka så att snöröjningskostnaden delas av de som får nytta av den.

Å andra sidan är trycket i ett modernt lastbilshjul runt nio bar, det är två-tre gånger mer än i jordbrukets implementdäck och minst sex gånger högre än i traktordäcken. För svaga grusvägar är marktrycket under sådana däck en utmaning.

 Mikael Näslund, regionansvarig för norra Sverige på Riksförbundet enskilda vägar, REV.
Mikael Näslund, regionansvarig för norra Sverige på Riksförbundet enskilda vägar, REV.

Vi bad Mikael Näslund, som är regionansvarig för norra Sverige på Riksförbundet enskilda vägar, att berätta hur man får sina driftvägar att tåla den sortens tunga transporter.

– Vägens värsta fiende är vatten. Fukten måste bort ur vägkroppen, annars fungerar vägen inte, säger Mikael Näslund.

 FÖRE. En dåligt underhållen och skuggad väg med gropar samt torvkanter och busk i de ickerensade dikena.
FÖRE. En dåligt underhållen och skuggad väg med gropar samt torvkanter och busk i de ickerensade dikena.
 EFTER. Väl underhållen väg med kantskurna diken utan busk och sly samt sladdad vägbana.
EFTER. Väl underhållen väg med kantskurna diken utan busk och sly samt sladdad vägbana.

Tips på stark väg

Mikael Näslund har några tips för att få vägen att bli torr och stark. Allt handlar om att hålla vägkroppen torr. Åtgärderna som ökar vägens bärighet ska därför göras i rätt ordning.

1. Dika ordentligt på båda sidor. Utan diken stannar fukt kvar i vägkroppen. Bottnen på diket ska ligga ordentligt under vägkroppen, då kan den torka ut. Men diket får inte fördjupas, endast återställas till ursprungligt djup. Vägslänten bör luta 1:3, bakslänten 1:1,5. Väghållaren ansvarar för det uppgrävda materialet.

2. Förstärk svaga partier med geotextil eller geonät under bärlagret av bergkross. I svåra fall isolera först med cellplast under bärlagret.

3. Röj bort träd som skuggar vägen. Skuggan hindrar vägen att torka upp. Ta bort träd ett par meter från dikets ytterkant, särskilt viktigt längs fuktiga eller blöta partier. Vägens lantmäteriförättning visar om väghållaren har rätt att avverka i vägområdet. Förhandla annars med markägaren.

4. Kantskärning tar bort vägens torvkanter, alltså gräskanten mot diket och gräsmittremsan. Torvkanterna håller kvar fukten i vägen och hindrar vattnet att rinna av till diket. Hyvla med väghyvel eller schakta med hjullastare. Enstaka gånger kan gruset återvinnas med gallerskopa.

5. Underhåll vägtrummor så att dikesvattnet rinner undan. Rensa trummorna innan de tätnar. Vid byte, gå om möjligt upp i diameter till 300 eller 400 millimeter. På statbidragsvägar kan man få bidrag till trummor och broar med större diameter än 500 mm.

6. Grusa upp vägen med bergkross när diken, träd, kantskärning och trummor är fixade.

7. Kross binder ihop vägytan bättre än naturgrus. Välj så grov kross som möjligt. I bärlaget gärna 0-90 millimeter, i slitlagret så grovt som önskad komfort tillåter, 0-30 eller 0-40 på personbilsvägar, upp till 0-90 på lastbils- och traktorvägar. Med 0-90 ökar risken för punktering på personbilsdäck.

8. Om ekonomin tillåter, grusa ett slitlagret med bergkross 0-16 mm.

9. Salt binder dammet och minskar därför kostnaden för slitlagergrusning. En saltning bör räcka hela säsongen, prioritera att salta vid bostäder.

10. Enskilda vägar med statsbidrag har grundhastighetsgränsen 70 km/tim.

11. Snabb trafik dammar bort finfraktionen ur slitlagret, bara grövre material blir kvar.

12. Snabb trafik kan skapa tvättbräden om ojämnheter får personbilshjulen att studsa.

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen