Älgskadorna måste upp på politisk nivå
Det har i praktiken blivit nästan omöjligt att etablera ny tallskog i vissa delar av landet. Det är dags att inse att älgförvaltningen inte fungerar, skriver Knut Persson i veckans ledare.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Skogsstyrelsens inventering visar att älgskadorna blivit ännu värre under det senaste året. Nu är det bara omkring en tredjedel av tallplantorna som inte visar några skador.
Varje år på försommaren presenterar Skogsstyrelsen resultatet av sin undersökning över hur stora betesskadorna varit i föryngringen. Tyvärr har det blivit en dålig tradition att skadorna är större än tidigare.
Situationen i tallföryngringarna har gått från dålig till ännu sämre. Än så länge är resultatet från Götaland klart, i sju av åtta län har skadorna ökat. Mellan 15 och 20 procent av tallarna har fått skador under det senaste året. Målet som Skogsstyrelsen satt upp tillsammans med andra intressenter är att högst fem procent av tallarna ska ha blivit skadade, men resultatet är alltså 3-4 gånger sämre.
Om man tittar på skador under flera år är det bara omkring en tredjedel av ungtallarna som inte har skador alls. I praktiken har det blivit nästan omöjligt att etablera ny tallskog.
Det visar sig också när Skogsstyrelsen tittar på föryngringarna. På magra marker där tal bör vara det klart dominerande trädslaget hittar man allt mer gran. I till exempel Västra Götaland finns det bara tall på en fjärdedel av tallmarkerna.
De senaste åren har myndigheterna börjat ta skadorna på större allvar. Mål som innebär betydligt mindre skador än i dag har satts upp. Naturvårdsverket ska från och med i år följa utvecklingen lokalt. Skogsägarna har både individuellt och tillsammans i Södra engagerat sig mer för att minska skadorna.
Men än så länge har det alltså inte fått någon praktisk effekt. Dagens extrema situation kommer att påverka skogsägarna under flera generationer framåt. Man ska också vara klar över att även om man börjar vända utvecklingen och skadorna blir något mindre är det en mycket lång väg att gå. Skadorna ska minskas till en tredjedel eller fjärdedel av dagens nivå innan de är acceptabla.
Frågan är om skogsbruket har råd att vänta några år för att se om den nya inställningen får någon betydelse. Med tanke på de extrema skadorna är svaret nej. Det räcker inte att myndigheterna skriver nya mål och långsamt försöker påverka utvecklingen. Det är dags att inse att älgförvaltningen som infördes 2012 inte har fungerat och åter flytta frågan till politisk nivå. Det behövs en helt ny inställning till älgjakten där rimliga skador på ungskogen blir avgörande.
Knut Persson
red@landskogsbruk.se