Alla har glädje av mer träd i städerna
Kunskapen om skog har mycket att bidra med långt in i stadskärnorna, och omvänt kan lärdomar från stadens parker flyttas ut i de tätortsnära skogarna, skriver Pär Fornling i sin ledare.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
De här raderna är skrivna innan valresultatet är klart. Det är med andra ord oklart hur kartan ser ut när krutröken lagt sig.
För skogens del är det upplagt för fortsatta konflikter och ett töcken kring oklara beslut. Därför kan det vara bra med en fråga där rimligen alla, precis alla, kan komma överens;
Vi behöver mer träd i och kring städer och tätorter.
Det kan tyckas som en fråga vid sidan av skogsbruket, men det är ett inskränkt synsätt. Kunskapen om skog har mycket att bidra med långt in i stadskärnorna, och omvänt kan lärdomar från stadens parker flyttas ut i de tätortsnära skogarna.
I mötet mellan landskapsarkitektur och skogsvetenskap öppnas en ny värld. På SLU Alnarp finns ett par landskapslaboratorium där vanliga svenska skogsträd använts i parkliknande miljöer. En poäng är förstås att "vanliga träd" är ofantligt mycket billigare än exotiska parkträd.
Jägmästare har bidragit med kunskap om att anlägga skog och hur den utvecklas. Landskapsarkitekterna har bidragit med kunskap om hur den blir inbjudande för besökarna. Landskapslaboratorierna är en gren på samma träd som den nya gränsöverskridande utbildningen, Skog och Landskap. Den kan byggas på med två års skoglig inriktning för att komma i nivå med jägmästare, eller lägga tyngdpunkten på landskapsarkitektur.
Det finns en del forskning om nyttan av träden i städerna. I forskningsprojektet "i - Tree" har man räknat träd i en handfull städer och beräknat nyttan av dem.
I exempelvis Umeå fångar trädens årliga tillväxt upp koldioxid från nästan 20 000 bilar, vilket bromsar klimatförändringen. Träden avlägsnar luftföroreningar (kväve/svavel) till ett årligt värde av 35 miljoner kronor och tar upp regnvatten motsvarande 85 000 brandbilar (vilket avlastar kravet på dränering). Biologisk mångfald frodas även i tätorterna med rätt förutsättningar.
Och inte minst blir det mycket trevligare.
Ytterligare ett plusvärde är att skogen och träden kommer närmre den breda allmänheten, inte bara den terränggående eliten. Att nå ut till allmänheten är en fullgod anledning för skogsnäringen att bidra och vara engagerad.
Det finns också beräkningar om antalet träd per hektar. I Stockholm är det 47, i Borås 109 och i Göteborg 228. De stora skillnaderna bekräftar att det finns en väldig potential att öka antalet träd, vilket är uppenbart för alla som tittar sig omkring på alla döda gräsytor, tom industrimark och vägrenar som ropar efter alléträd.
I stället för att lägga kraft på konflikter finns det anledning att kraftsamla där man är överens.