Att öka tillväxten måste vara fokus i debatten

Om skogen i framtiden ska kunna spela en ännu större roll behöver den växa ännu mer. Att öka tillväxten måste därför bli fokus i skogsdebatten, skriver Knut Persson.

Få länder har genom skogen en så gynnsam situation som Sverige.
Få länder har genom skogen en så gynnsam situation som Sverige.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Om man räknar med nettoeffekten har Sverige inte några koldioxidutsläpp alls. Det beror på att skogssektorn binder lika mycket kol som alla andra sektorer släpper ut. Den främsta förklaringen till att det är möjligt är att skogen i ett långt perspektiv växer allt bättre.

I skogsbranschen är det här sedan länge väl kända fakta. Men om man frågar svenskar i allmänhet är det ytterst få som känner till det. Tvärtom skulle antagligen ganska många efter fjolårets mediabevakning säga att skogen är ett stort miljöproblem.

Skogsindustrierna har i en rapport sammanställt svensk skogsnärings klimateffekt 1990 till 2020. Den visar att skogen redan 1990 hade en viktig klimateffekt, och att den sedan dess vuxit kraftigt.

Den mest uppenbara effekten är att svensk skog växer mer än avverkningen. Det har ganska stabilt betytt runt 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år sedan 1990. Till det kan läggas 7 miljoner ton som binds genom att trä blir en långsiktig kolsänka, ett typiskt exempel är att bygga ett trähus. Tillsammans ger det 47 miljoner ton och det är lika mycket som utsläppen som sker i Sverige.

Den största förändringen sedan 1990 är att utsläppen i Sverige minskat från drygt 70 miljoner ton till 47. Även här har skogen en nyckelroll. Bioenergi har till stor del ersatt fossila bränslen i fjärrvärme, totalt har användningen av bioenergi mer än fördubblats. En annan viktig effekt är att träprodukter kunnat ersätta cement och stål, som kräver stora mängder fossil energi i framställningen.

Mellan 1990 och 2010 ökade skogens klimatnytta snabbt, de senaste tio åren har klimatnyttan varit ganska konstant. Enligt tabellverket som Skogsindustrierna presenterar var faktiskt toppåret 2010, den lilla minskning som varit sedan dess beror på att kolinlagringen i den växande skogen inte är fullt lika stor. Skogen växer fortfarande mer än vi avverkar, men tillväxten har minskat. Torkan 2018, granbarkborrar och viltskador är några av skälen till att skogen vuxit lite mindre de senaste åren.

Få länder har genom skogen en så gynnsam situation som Sverige. Skogen binder mycket koldioxid och produkter från skogen är viktiga för att minska utsläppen. Ett konkret exempel nu är att vi i motsats till många länder på kontinenten har en låg gasanvändning och därför inte är beroende av rysk export. En svår omställning från fossil energi väntar Europa, vi har till viss del redan genomfört den.

Men om skogen i framtiden ska kunna spela en ännu större roll behöver den växa ännu mer. Att öka tillväxten måste därför bli fokus i skogsdebatten.