Jordbruksverket ser en möjlighet att öka den svenska baljväxtodlingen från dagens drygt 50 000 hektar till 80 000 hektar. Men Bengt Persson, VD för Sveriges första proteinfabrik, siktar betydligt högre.
– Det finns i alla fall en potential att öka baljväxtodlingen till 300 000-400 000 hektar, säger han.
I det här avsnittet av Lantbrukspodden träffar Land Lantbruk Sofia Blom på Jordbruksverket som berättar om en rapport där en arbetsgrupp tittat på möjligheter och utmaningar med att öka odlingen av baljväxter till livsmedel och foder. Vi har också varit i Bjuv i Skåne och träffat Bengt Persson, lantbrukare och VD för GroPro, som är i full gång med att utveckla nya produkter av svenskodlat protein.
1 juli 2021 kördes anläggningen i Bjuv i gång. Nu produceras det protein- och stärkelsekoncentrat från ärtor och andra baljväxter som vuxit på svenska åkrar.
– Vi såg att allt i princip var icke svenskodlat. Då kom idén, vad kan vi göra för att stärka den svenska vegetabiliska proteindelen, säger Bengt Persson.
Marknaden för växtodlat protein växer både nationellt och globalt, även om trenden brutits något.
– Jag blir provocerad när man ställer proteiner från kött och vegetabilier mot varandra, säger Bengt Persson som menar att det viktiga är att konsumenten erbjuds bra proteiner, oavsett om det är från bra kött eller bra vegetabilier.
När Jordbruksverket tog fram rapporten tittade man bland annat på hur odlingen i Sverige ser ut i dag, vilken trenden är och vilka möjligheter det finns att öka odlingen och bidra till livsmedelsstrategin.
– 2 procent av åkermarken odlas med baljväxter i dag. Vi har tittat på tre scenarier där ett är att byta utländska produkter mot svenska, säger Sofia Blom, Jordbruksverket.
Det andra scenariot är en ökande efterfrågan totalt och i det tredje scenariot finns en export av baljväxtprotein med. För varje scenario ser Jordbrukverket en möjlighet att öka odlingen med ytterligare 10 000 hektar.
LÄS MER: Alla avsnitt av Lantbrukspodden hittar du HÄR
