Drygt en halv miljon kostade den skogliga delen när Boliden Mineral flyttade arter från en urskog till en gammelskog. Det visar Malin Söderlinds examensarbete från SLU, men även att kostnader kan halveras.
För ett år sedan berättade Land Skogsbruk om det spektakulära kompensationsprojekt som Boliden genomförde vid Aitikgruvan utanför Gällivare i Norrbotten. För att kunna öka gruvbrytningen måste de exploatera 167 hektar urskog intill gruvan. Via en miljödom fick de klartecken för att göra detta om de genomförde en ekologisk kompensationsåtgärd.
Läs mer: Boliden Mineral flyttar urskogen
Det skulle ske dels genom att långsiktigt skydda mark i närheten (totalt 840 hektar), dels genom att flytta rödlistade arter till en annan gammelskog i närheten.
Avverkningen och flyttningen av naturvärdena genomfördes senhösten 2017 och arbetet följdes av bland andra Malin Söderlind, då jägmästarstudent på SLU i Umeå.
– Jag gjorde tidsstudier av de olika momenten för att beräkna kostnader och arbetsmetodik inför kommande kompensationsprojekt. Det jag först slogs av var att man över huvud taget fick avverka mer än 600-årig skog, men när man nu får det är det bra att man kräver kompensation, säger Malin Söderlind, nu färdig jägmästare och anställd hos Norra skogsägarna.
Hon följde alltså huggaren med motorsåg som kapade upp lågor och stående äldre träd med rödlistade svampar och lavar på sig. Studerade även den större skotaren som samlade ihop stammarna som skulle flyttas. Transporten med virkesbilen följde hon och avslutningsvis det udda arbetet att lyfta ut stockarna i den ”nya” gammelskogen.
– Det jobbet gjordes med en liten Terri-skotare för att minimera skador på mark och stående skog. Självklart tog det ganska mycket tid, dessutom gick en biologkonsult med och visade var stockarna skulle placeras. Tillsammans blev det en dryg kostnad, säger Malin Söderlind.
Totalt kostade ”urskogsflytten” från fällning till utkörning en halv miljon kronor, drygt 800 kronor per stock. Det är ungefär 14 gånger mer än vid vanligt skogsbruk.
– Totalt bör man kunna halvera kostnaden vid kommande kompensationsprojekt. Kan man dessutom använda en större skotare vid utkörningen och inte ha med en biologkonsult så kan kostnaderna pressas ner mer, är hennes slutsats.
Malin Söderlind ser absolut att kompensation rent praktiskt är genomförbart när viktiga samhällsfunktioner tvingas ta värdefull skog i anspråk. Ytterligare studier vid SLU följer också utvecklingen av hur de flyttade naturvärdena överlever i den nya skogsmiljön. Målet är att se vilka de långsiktiga biologiska effekterna är och vilken nytta en ekologisk kompensationsåtgärd har.
Anders Forsgren, Bolidens projektledare för kompensationsåtgärden, berättar att bolaget delfinansierar en doktorandtjänst vid SLU som just ska följa och utvärdera insatsen. Han har inga särskilda kommentarer till kostnaden för de skogliga insatserna.
– Vi bedömer nog att det fungerade bra och vi höll budgeten så vi är nöjda. Skogsavverkning och flyttning var ju bara en del av kostnaden, det stora var ju kompensationsavsättningen av över 800 hektar. Nu är det viktigt att utvärdera insatserna inför framtida kompensationsåtgärder som vi och andra kanske vill genomföra. Vi vill ju att det ska vara till nytta, säger Anders Forsgren.
