Bönderna vägen till en tryggare värld efter valet

En otrygg livsmedelsförsörjning kan leda till ökad risk för politiska konflikter. Därför behöver biståndet till lantbruket öka, skriver bland annat LRF och Lantmännen.

Minst fem procent av det svenska biståndet bör går till hållbart och effektivt jordbruk. FOTO: WILFRED MIKOMANGWA

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

En ny svensk regering står inför stora utmaningar att hantera i världen. Med skenande matpriser och torka som hotar många bönders skördar måste Sverige samarbeta mer över gränserna och prioritera bönder och matproduktion högre.
En bonde ska inte behöva stå i matkö. Men det är nu en verklighet för många och en tydlig risk för än fler. En femtedel av världens befolkning riskerar just nu extrem fattigdom. Det är ett mycket svårt internationellt läge som en ny svensk regering blir satt att hantera. Samtidigt har röster höjts för att minska biståndet, vilket i dagens läge innebära att fler skulle gå hungriga och att fler skulle tvingas på flykt. 
I dagarna har flera forskningsrapporter slagit fast att stöd för hållbart jordbruk är en avgörande del för både fattigdomsbekämpning och för att stärka motståndskraften mot klimatkrisen. Att det är ett resurseffektivt sätt som på sikt minskar behovet av bistånd. Ändå är det ett starkt underprioriterat område. I dag går endast tre procent av svenskt bistånd till livsmedelsproduktion i fattiga länder, slår expertmyndigheten EBA fast. Det är långt lägre än våra grannländer. Bill & Melinda Gates Foundation säger parallellt att det behövs kraftfulla satsningar för att utveckla grödor som kan klara klimatförändringarna och ge mer mat.
Därtill kan ökad otrygg livsmedelsförsörjning leda till ökad risk för politiska konflikter. Den underliggande matbristen var en av orsakerna till kriget i Syrien. Med höga matpriser ser vi nu ökad social oro och våldsamheter i flera länder runt om i världen. Det ger en mer otrygg värld med fler människor på flykt. Vi måste i stället bli bättre på att förebygga kriser i andra länder och stödja människor att själva ta sig ur fattigdom. Och därmed se bistånd som främjar lokal, långsiktig och tryggad livsmedelsförsörjning som en investering i säkerhet.
Precis som jordbruket i Sverige måste prioriteras högre för att trygga livsmedelstillgång, jobb och motverka klimatkrisen – måste så också ske i länder där hungern nu ökar. Här är tre konkreta förslag till en ny svensk regering:

  • Skapa ett politiskt ramverk för internationellt tryggad livsmedelsförsörjning som effektiviserar Sveriges svar på hungern i världen.
  • Säkerställ att minst fem procent av biståndet går till hållbart och effektivt jordbruk, det är en fredssäkrande investering.
  • Rikta in jordbruksbistånd mot kortare, lokala livsmedelskedjor där en diversifiering av grödor premieras och motståndskraften mot klimatorsakade naturkatastrofer stärks.
  • Bönder har en livsviktig roll att spela för att bygga en tryggare värld bortom vårt svenska riksdagsval. Men då måste vi investera mer i deras utveckling, för en starkare, tryggare och mer hållbar värld.


Hanna Sjölund, talesperson rätten till mat, We Effect
Christina Furustam, näringspolitisk rådgivare, LRF
Anna Carlström, senior rådgivare, Lantmännen, och styrelseledamot i We Effect
Elisabeth Hidén, ordförande, LRF Ungdomen