Brist på vilda arters gener
Våra odlade grödors vilda släktingar kan bli livsviktiga för att mätta jordens befolkning. Men trots att denna insikt växer är människan dålig på att samla in de vilda arternas dna i genbanker.
Det är spanska forskare som slår larm om genbristen i tidskriften Nature Plant. De uppmanar till en global ansträngning för att systematiskt samla in och bevara de vilda arterna. Bland de växter som människan väntas få stor nytta av finns de vilda släktingarna till ris, majs, sockerrör, kassava, potatis, banan, durra, hirs, sötpotatis, jams, jordnöt och olika sorters bönor.
undefined
Den större genetiska variationen bland de vilda arterna gör dem mycket lämpade för växtförädling som syftar till att få fram sorter som bättre kan stå emot sjukdomar och överleva i ett hetare klimat.
Redan idag förekommer det att vilda sorter odlas nära de framavlade i syfte att öka den genetiska variationen.
De spanska forskarnas studie har också uppmärksammats i EU-kommissionens nyhetsservice Science for Environment Policy.