Danielsson: "Vi ska vara så tuffa som vi någonsin kan"

Inte en enda euro i höjd EU-avgift vill den svenska regeringen betala då britterna lämnar unionen. I stället ska sänkta jordbruksstöd fixa Brexithålet. Detta stenhårda krav ska Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson driva då förhandlingarna om EUs nästa långtidsbudget inleds under våren i Bryssel.

FOTO: KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET

Hur hög riskerar höjningen av den svenska EU-avgiften att bli när britterna lämnar ett budgethål på 12-13 miljarder euro efter sig?

– Vi kan stå inför en utgiftshöjning på 5–10 miljarder kronor per år. Det är ganska mycket på en avgift som i dag varierar mellan 30 och 40 miljarder kronor årligen. Med britterna försvinner närmare 15 procent av budgeten. Hälften ska då hanteras genom besparingar, och hälften med friska pengar, säger EU-kommissionen. Det ökar så klart trycket på Sverige som är ett av de rikare länderna i unionen.

Men detta ska du och regeringen göra allt för att stå emot?

– Regeringen har en stark position som är väl förankrad i riksdagen. Det sätter ett väldigt tryck på oss som ska förhandla om budgeten att vara så tuffa vi någonsin kan.

Kan Sverige hota att rösta nej till EU-budgeten?

– Länderna ska fatta ett enhälligt beslut så Sverige har vetorätt. Man i slutändan måste ju regeringen väga olika intressen mot varandra.

FAKTA: Lars Danielsson:

Ålder: 64 år

Familj: Gift med Gunilla von Utfall.

Bakgrund: Diplomat och ämbetsman. Statssekreterare åt Göran Persson 2002 – 2006. Avgick som en följd av statsrådsberedningens hantering av tsunamikatastrofen. Om kontroverserna i samband med detta gav han 2007 ut boken ”I skuggan av makten”. Därefter bland annat ambassadör i Sydkorea och i Tyskland. EU-ambassadör sedan november 2016.

Intressen: Mycket musik- och idrottsintresserad. Spelar flera instrument, idag mest piano. Främsta idrotten var tidigare basketboll.

När börjar förhandlingarna och när är de klara?

– Redan den 23 februari träffas regeringscheferna och har då tillfälle att säga vad som ska prioriteras i den långtidsbudget som EU-kommissionen ska föreslå 29 maj. Det är väl ingen större hemlighet att vår statsminister kommer att säga att jordbrukspolitikens andel bör minska, inte minst därför att många andra områden måste öka. Sedan blir det en jättesvår förhandling. EU-kommissionen vill att den ska ta ett år, men jag tror att den tar längre tid, kanske två.

Kommer Brexit att sätta en sådan press på EU-budgeten att en gemensam jordbrukspolitik inte kan upprätthållas på samma sätt som hittills?

– Jag tror att vi får se förändringar av Cap men inte några radikala, även om vi svenskar gärna skulle se lite större tag. Det mest realistiska är en fortsatt reformering och att jordbruksstödet gradvis minskar. Ett stort antal EU-länder tycker ju att stöden till jordbruksnäringen är en fundamental nytta. Lägg därtill att Tyskland vill se en i princip oförändrad nivå.

Vad betyder det att Sverige förlorar bästa vännen Storbritannien? Att minska budgeten och Cap har ju länge varit ett gemensamt drivet marknadsorienterat krav?

– Du pekar på en viktig förändring i den här budgetförhandlingen. Att en av våra viktigaste allierade i att förändra jordbrukspolitiken inte längre kommer att vara med. Det innebär att reformrösterna blir färre. Det är därför som jag är mer försiktig i bedömningen av möjligheterna att göra stora förändringar av Cap.

Sveriges krav i EUs budgetförhandling:

När Storbritanniens bidrag försvinner ska EU-budgeten minska lika mycket.

Ett utgiftstak ska sättas på 1 procent av bruttonationalprodukten, BNI, det vill säga dagens nivå.

Budgeten ska omprioriteras till förmån för säkerhet, migration, konkurrenskraft, forskning och klimatomställning. Anslagen till jordbruks-och regionalstöd ska minska.

Minskat EU-stöd till EU-länder som inte tar ansvar för migrationspolitiken.