Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 2 december 2017

Allt detta regn som öst ner och förstört...

I år är ett ypperligt år att visa om ni menade allvar med strategin. Det skriver mjölkbonden Kerstin Herbertsson i ett debattinlägg.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

År 2017 lär nog bli ett år som går till historien på många vis.

Ett av skälen är ju vädret, allt detta regn som öst ner och förstört foder och grödor och på detta viset även maskiner som fått mycket stryk av fastkörningar och extra hårt slitage.

Det har varit ett mycket tufft år helt enkelt och mina tankar går ju onekligen till den nya livsmedelsstrategin, och hur vi i den ska kunna hitta lösningar på hur vi ska kunna hantera situationen som uppstått.

Foder och halmbrist gör att en del djur nödvändigtvis måste gå till slakt i förtid, men här möts man av beskedet att slaktkön är ända fram till tidigast januari månad.

Att det är en viss kö förstår jag men jag förstår inte att vi bönder ska behöva hålla levande förvaring åt slakterierna.

Ska vi bli tvungna att skicka djur med kadaverbilen för att klara av situationen som uppstår på gårdarna i stället för att stoppa importen av utländskt kött tills vi har fått ner slaktköerna till normal nivå?

Regnet har ju även försvårat att hinna få ut all gödsel innan sista datum, och då krävs det som vi vet dispens för att få köra.

En del kommuner har förstått allvaret i situationen och gett en allmän dispens till alla bönder kostnadsfritt, medan andra kommuner saftar på sina fakturor utan en tanke på hur tufft det har varit.

De flesta som sökt i olika delar av landet har hamnat på strax under tusenlappen, en kanske realistisk summa om nu kommunen känner att man måste tjäna pengar på andras bekymmer.

Men att få en faktura på 3 800 kronor för två veckors dispens, då majsen inte ens hunnit skördats känns inte bra, känns nästan som ett slag i magen av sin egen kommun, Karlskrona.

Skulle vi inte vara rädda om vårt jordbruk, var det inte så tanken med den nya livsmedelsstrategin var?

Skulle det inte förenklas för bönderna i stället för att hänga än fler kvarnstenar runt halsen på dem?

Skulle vi inte öka vår självförsörjningsgrad i stället för att öka importen och ställa de svenska slaktdjuren på levandeförvaring i våra stallar?

Menade alla dessa uppsatta personer som skrev under och skröt så om denna strategins förträfflighet vad de sa då, så upp till bevis och visa att ni är rädda om och vill kämpa för svenskt lantbruk.

I år är ett ypperligt år att visa om ni menade allvar med strategin.

Kerstin Herbertsson

Mjölkbonde, Jämjö

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen