Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 21 mars 2014

Anders Borg: Vi måste självklart värna jordbruket

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Svenska livsmedelsproducenter tillhör de bästa i världen och vi har ett starkt lantbruk. Däremot möts vi av en hård internationell konkurrens, där länder med bland annat svagare djurskydd och mindre miljöhänsyn kan priskonkurrera på ett sätt som är svårt att möta. Svensk livsmedelsproduktion står därför inför utmaningen att ta alla sina konkurrensfördelar tillvara, politiken behöver hjälpa till och stötta i detta arbete.

Livsmedelsproducenternas villkor har hamnat högt upp på agendan bland annat till följd av situationen för svensk grisuppfödning. Sverige ska värna våra djurskyddskrav och vår miljöhänsyn. Det förpliktigar såväl politiken som konsumenterna och producenterna att värna en sådan inriktning. Vi är medvetna om konkurrensproblematiken från länder med lägre ställda krav och för att förstärka svenska lantbrukares konkurrenskraft har vi tillsatt en utredning som ska komma med förslag på åtgärder. Landsbygdminister Eskil Erlandsson bedriver ett intensivt arbete för att säkra det svenska jordbrukets villkor.

Med generellt goda villkor för företagande och de särskilda stöd som finns för jordbruket ska svensk livsmedelsproduktion ha en stabil grund att stå på. En annan viktig aspekt är att branschen utvecklas och hittar nya marknader. Intresset för till exempel närodlat och gårdsförsäljning ökar i Sverige och för att få betalt för produkterna är det viktigt att detta tas tillvara. Konsumenternas betalningsvilja för djurskydd, miljöhänsyn och kvalitet behöver brett återspeglas i branschen.

Precis som andra företag är jordbrukets konkurrenskraft avhängigt bland annat skattevillkoren. Alliansen har genomfört flera förbättringar för företag, bland annat sänkt bolagsskatt, lägre egenavgifter, sänkt arbetsgivaravgift och reducerat krångel. Förändringar i 3:12-regelverket har gett lättnader och regeringen har nyligen aviserat förbättringar för generationsskiften.

Det pågår också ett omfattande arbete med att stärka intresset för svenska livsmedel, nationellt och internationellt. Tack vare EUs inre marknad kan vi enkelt nå fler konsumenter, och om vi kan sälja in svensk mat till fler är mycket vunnet. Genom Matlandet arbetar vi med det, och vi har även gett Jordbruksverket i uppdrag att se över våra exportmöjligheter till länder utanför EU. Livsmedelsexporten, som inte är ett perfekt mått, men ändå en viktig indikation har stigit med drygt 20 procent sedan 2008. Svensk mat lyfts nu fram i internationella sammanhang vilket bidrar till de långsiktiga möjligheterna för svenskt jordbruk.

Självklart måste vi samtidigt värna jordbruket och den mer storskaliga livsmedelsproduktionen. Vissa återförsäljare bidrar mer än andra till att lyfta fram svenska råvaror. Möjligheten för konsumenten att kunna göra ett välinformerat val är en viktig del för svenskt jordbruk. Tillsammans med goda villkor för företagande med återhållsamma skatter och minskat regelkrångel samt hög innovations- och förädlingsförmåga i jordbruket har svenskt jordbruk möjlighet till en stark framtid.

Anders Borg, finansminister (M)

Bengt-Anders Johansson, vice ordförande miljö- och jordbruksutskottet (M)

Till toppen