Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 18 augusti 2018

Användbara resultat kräver förankring i verkligheten

SLU måste att se till att forskare från andra discipliner har grundläggande kunskaper om den näring man är satt att forska om, skriver Kersti Linderholm på Silvbergs Miljöteknik i Borlänge

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

FOTO: Anders Fällman

Sveriges Mjölkbönder undrade i Land Lantbruk nummer 29/30 vad SLU gör för livsmedelsstrategin. Man såg med oro på närmast lantbruksfientliga signaler från elever och anställda via massmedia och rapporter. Ännu har inget svar kommit, vilket förvånar då SLU är vårt enda ”Lantbruksuniversitet” och dessutom en myndighet. Jag har haft liknande tankar och förundrats över att personer som drivit viktiga projekt som ”Den framtida hållbara gården” och ”Livsmedelproduktion ur ett beredskapsperspektiv” inte har grundkunskaper inom lantbruk. Jag förordar tvärvetenskaplighet och ser en fördel i att forskare med olika utbildning och erfarenhet deltar i forskningsprojekt. Men för att nå användbara resultat är en förutsättning att både teoretiska och praktiska kunskaper finns inom projekten, inte bara visioner.

En sökning på Internet visar att andra har lyft liknande frågeställningar om SLU vid ett flertal tillfällen tidigare. Det borde vara okomplicerat för ett universitet som SLU att se till att forskare från andra discipliner har grundläggande kunskaper om den näring man är satt att forska om. Regeringens regleringsbrev ställer krav på att SLU ska rapportera hur universitetet kan bidra till Livsmedelsstrategin. I rapporten till regeringen skriver SLU att de avser att bidra aktivt till strategin genom forskning som spänner från primärproduktionen till livsmedlens kvalitet, säkerhet och hälsoaspekter. Dessutom tänker man samverka med lantbrukssektorn och utveckla den tillämpningsnära forskningen. Den ekonomiska forskningen ska bland annat fokusera på företagens konkurrenskraft. Allt detta låter lovande för Livsmedelsstrategin, speciellt betoningen på tillämpad forskning.

I rapporten framhåller SLU sin ”framtidsplattform” Future Food och kallar den ett ”interaktivt gränssnitt mellan akademi och samhälle”. Det låter fint men man kan fundera över Future Foods inställning till lantbruk då man för några månader sedan sände ut nyheter om ”konstgödslingens baksidor”. Med något undantag används ordet ”konstgödsel” endast i negativa sammanhang eller av okunskap. Jordbruksverket, SCB, andra myndigheter och tidigare även SLU, använder huvudsakligen ordet ”mineralgödsel” vilket är en korrekt beskrivning av något som varken är konst, konstgjort eller konstigt. Är det SLU:s policy att föråldrade benämningar med negativ klang används på jordbrukets insatsvaror?

Jag skrev och frågade aktuell forskare över ordvalet men fick inget svar. Jag skrev då till projektet ”Future Food” och ställde samma fråga med hänvisning att jag inte fått svar från forskaren. Nu har det gått över två månader och något svar eller bekräftelse på att de läst min fråga har inte kommit. Visst är det semestertider, men svenskt lantbruk tar inga långa ledigheter över växtodlingssäsongen. Har man uppgiften att vara en bro mellan forskning och praktik så måste man vara alert även under sommarmånaderna då mycket händer inom lantbruksnäringen. Inte minst denna sommar.

Kersti Linderholm

Silvbergs Miljöteknik, Borlänge

Relaterade artiklar

Till toppen