Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 15 maj

Är vildsvinskött klimatvänligt?

Jag har då och då deltagit i debatten om vildsvinen och argumenterat för att skadorna är så stora att de allvarligt påverkar svenskt jordbruks konkurrenskraft. Jag har inte ändrat ståndpunkt. Men nu tror jag mig se en vändning, skriver Harald Svensson.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Vildsvinsskadorna är så stora att de allvarligt påverkar svenskt jordbruks konkurrenskraft, skriver Harald Svensson.
Vildsvinsskadorna är så stora att de allvarligt påverkar svenskt jordbruks konkurrenskraft, skriver Harald Svensson. FOTO: Sture Markström

Naturvårdsverket har nu lagt fram en förvaltningsplan där ett av målen är att kostnaden för skador i jordbruket ska halveras till 2025. Skadorna beräknas nu till en miljard per år.

Risken att afrikansk svinpest kommer till Sverige lyfts fram och där vildsvinen kan bidra till spridningen. Konsekvenserna för grisuppfödningen kan bli stora. Verket menar också att vildsvin ger klimatsmart kött.

Här finns tre påståenden som är värda att granska:

* Genom en bättre förvaltning ska skadorna i jordbruket minska med en halv miljard till 2025. Förädlingsvärdet i det svenska jordbruket har de senaste åren pendlat mellan 3,5 och 8 miljarder. Minskas skadorna så som planen föreskriver skulle alltså förädlingsvärdet öka med cirka 10 procent, och det är mycket. En bra bit mot målet för livsmedelsstrategin.

* Att vildsvin kan bidra till spridning i landet av afrikansk svinpest. Denna risk är inte värderad och ingår då inte i skadekostnaden på en miljard. Man borde fundera mer på vad risken för denna pest kan innebära. Grisproduktionen är en viktig del av svenskt jordbruk med ett produktionsvärde på i runda tal fyra miljarder. I Sverige är förebyggande smittskydd viktigt, oavsett om det gäller allvarliga smittor eller smittor som enbart är produktionsstörande.

* Vildsvin ger klimatsmart kött. Här gäller det verkligen att ta det lilla lugna i argumenteringen. När man påstår att ett livsmedel är klimatsmart måste man jämföra med ett annat livsmedel.

Vildsvin, precis som tamgrisar, orsakar ju klimatgasutsläpp. Allmänt sett gäller att ju långsammare grisen växer, desto lägre blir fodereffektiviteten och desto mer klimatgaser blir det per kilo kött. Och vildsvin växer saktare än tamgrisar.

Är födan sådant som annars skulle ha förmultnat i naturen skulle förmultningen ha orsakat utsläpp. Vad som blir störst, klimatgaser från vildsvinen eller från förmultningen är oklart för mig.

Men i den mån vildsvinen istället kalasar på spannmål som skulle användas som foder till tamgrisar blir slutsatsen att vildsvinsköttet inte blir klimatsmart. Tamgrisar är ju högeffektiva foderomvandlare jämfört med vildsvinen.

Dessutom, de skador som vildsvinen ställer till med påverkar produktiviteten i stort i jordbruket genom lägre skördar. Ju lägre produktivitet desto mindre klimatsmart.

För min del pekar slutsatsen snarast mot att vildsvin inte är klimatvänliga.

Jag har då och då deltagit i debatten om vildsvinen och argumenterat för att skadorna är så stora att de allvarligt påverkar konkurrenskraften i svenskt jordbruk. Jag har förundrats över hur liten responsen blivit. Jag har inte ändrat ståndpunkt. Men nu tror jag man kan se en vändning.

Naturvårdsverket redogör i förvaltningsplanen för vilka metoder som kan användas för att kontrollera vildsvinsstammen. För att förstå det beting vi har framför oss hade det varit klädsamt av verket att även diskutera hur många timmar för jakt med mera som krävs för att komma ned till målet om halverade skadekostnader fram till 2025 och hur många timmar det sedan krävs för att behålla målet framöver. Jag tror att det blir många.

Harald Svensson,

Nationalekonom, tidigare på Jordbruksverket

LÄS MER: Palle Borgström: ”Vildsvinsförvaltningen har misslyckats”

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen