Gå till innehåll

Meddelande:

Det ser ut att vara tekniska problem just nu.

svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 9 December 2017

”Bucht borde lyssna till forskningen”

”Märkligt av Jordbruksverket att ta till sig en pilotstudie samtidigt som man väljer att se bort ifrån all den forskning som gjorts om avvänjningsålderns betydelse för grisen”. Det skriver Bo Algers, professor emeritus vid SLU, i en debattartikel.

 Bo Algers, professor emeritus vid SLU.
Bo Algers, professor emeritus vid SLU. FOTO: Björn Olsson

Sverige fick en livsmedelsstrategi i juni 2017. Den verkar ha gett sådana signaler om förenkling, ökad flexibilitet och effektivisering av lantbruket att Jordbruksverket beslöt revidera sina djurskyddsföreskrifter, vilka nu träder i kraft den 1 december.

I flera fall försämras djurskyddet trots att det uttryckligen framgår av Livsmedelsstrategin att utvecklingen av lagstiftningen ska ske ”med en bibehållen djurskyddsnivå”. Ett tydligt exempel är att nu kan 10 procent av grisarna avvänjas redan vid tre veckors ålder i stället för vid fyra. Detta efter att en så kallad ”pilotstudie” genomförts vilken Jordbruksverket lägger till grund för sin förändring av föreskriften.

Studiens upplägg är långt ifrån vetenskapligt invändningsfritt och resultaten har inte kunnat publiceras i någon vetenskaplig tidskrift. Dessutom jämfördes i pilotstudien avvänjning vid 27,1 dagar med avvänjning vid 32,2 dagar. Således kan inte slutsatser dras om avvänjning vid 21 dagars ålder.

Det märkliga är att Jordbruksverket, samtidigt som man tar till sig pilotstudien, väljer att se bort ifrån all den forskning, och den är omfattande, som gjorts om avvänjningsålderns betydelse för grisen. Det gäller forskning som bland annat sammanställts av EFSA, EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, djurhälsa och djurvälfärd, men också i nyare vetenskapliga översiktsartiklar, den senaste från 2017.

Än märkligare blir det när Jordbruksverket, som tillmäter pilotstudien så stort värde, fullständigt ignorerar att i samma pilotstudie ökade dödligheten hos suggorna vid den tidigare avvänjningsåldern signifikant med hela 50 procent.

Jordbruksverkets föreskrifter om djurskydd ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Ministern har därför gett SLU i uppdrag att inrätta ett vetenskapligt råd, som stöd till Jordbruksverkets arbete med djurskyddsföreskrifter.

Men i detta fall betyder tydligen vetenskaplighet inget alls. I en vågskål ligger omfattande nationell och internationell vetenskaplig forskning, expertutlåtanden samt faktaunderbyggda skrivelser till ministern från inte bara alla svenska djurskyddsföreningar utan också internationellt från Eurogroup for Animals, Compassion in World Farming och från Dyrenes Beskyttelse.

I den andra vågskålen finns en pilotstudie som visar (vad man redan länge vetat) att tidigare avvänjning ger fler grisar per sugga och år, men detta samtidigt som dödligheten hos suggorna uppgavs öka med 50 procent. Varför ignorerar Jordbruksverket det? Suggorna ska väl också ha en god djuromsorg? Ligger det något mer i den vågskålen som vi inte ser?

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har vid flera tillfällen uttalat att han inte ser anledning att ifrågasätta Jordbruksverkets hanterande av detta. Ännu en minister som inte tvivlar på sin myndighets agerande, trots påpekanden från flera seniora forskare och andra intressenter som satt sig in i frågan.

Vad ska vi då med forskning till? Hur tänker Bucht om sin andra myndighet, SLU? Hyser han ingen tillit till dess forskare? Varför använda så mycket skattemedel och möda för att utbilda forskare och ge dem forskningsanslag så de kan forska, möta kollegor i hela världen och diskutera sina metoder och resultat med, samt noggrant granska och publicera?

Som forskare i 40 år vid SLU undrar jag hur det kan komma sig att sådant arbete värderas så lågt att en pilotstudie med betydande vetenskapliga brister genomförd av näringen tas till intäkt för att ändra djurskyddsföreskrifter. Och att detta förfaringssätt inte väcker tvivel hos ansvarig minister.

För att travestera den kloke Tage Danielsson: Utan tvivel är du inte klok, Sven-Erik Bucht!

Bo Algers,

Professor emeritus, SLU

LÄS MER: ”Ovärdigt och odemokratiskt”Klartecken för nya djurskyddsregler

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen