Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 14 februari 2014

Dags att hyfsa skogsdebatten

Regeringens arbete med en proposition om biologisk mångfald går in på slutvarvet och det märks på den senaste tidens allt hetsigare debattklimat. LRF Skogsägarna jobbar hårt med att i dialog med politikerna lägga fram våra synpunkter och faktaunderlag. Här är vår syn på saken.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Förra veckans uppgifter om ytterligare 800 000 hektar formella avsättningar har dementerats av regeringen. Det är bra. Vad gäller Miljömålsberedningens förslag om ytterligare 150 000 hektar formellt avsatta områden finns två aspekter som inte diskuterats hittills. Dels måste tillräckliga medel tillskjutas för att pågående ärenden ska kunna fullföljas och staten göra rätt för sig gentemot markägarna. Den andra aspekten är formen. Vi anser att Komet-programmet, där markägaren själv tar initiativ till formella avsättningar, bör utvidgas till hela landet. Vi vill också inkludera skogar med höga rekreations- och upplevelsevärden; ”Frilufts-Komet”. Med markägaren i förarsätet för formella avsättningar som omfattar både natur- och rekreationsvärden är målet om 150 000 hektar högt men inte orimligt.

 Förslaget om ytterligare 200 000 hektar frivilligt avsatta områden är både för högt och för lågt. För högt om man avser certifieringens åtaganden om 5 procent av produktiv skogmark. En ambitiös men rimlig ökning av andelen certifierade skogsägare bedömer vi kan ge ytterligare 50 0000 hektar.  Redan i dag är drygt 1 miljon hektar frivilligt avsatta nedan gränsen för fjällnära skog. Ovanför samma gräns finns dessutom minst 200 000 hektar produktiv skogsmark avsatt. Detta har hittills av oförklarlig anledning inte medräknats i de frivilliga avsättningarna.

 Talar vi däremot om lågproducerande skogar som skogsägarna inte brukar och som enligt skogsvårdslagen inte får avverkas, är 200 000 hektar en ytterst försiktig siffra. Dessa skogar uppgår till drygt 4 miljoner hektar. Även om alla kanske inte har högsta naturvärden så levererar de andra ekosystemtjänster och har en viktig sammanbindande funktion genom att de finns spridda i landskapet. Med hela eller delar av den lågproduktiva skogen inräknad, liksom i andra länder, så ligger Sverige klart över Nagoyaplanens mål om 17 procent bevarad natur. Det bör räcka! 

Det som bekymrar mig mer är hur regeringen ser på Miljömålsberedningens förslag om ny skogsvårdsförordning. Vi är kritiska till föreslagna ändringar eftersom de skulle leda till stor rättsosäkerhet, vilket även andra remissinstanser påpekat.

Sverige har byggt mycket av sitt välstånd på ett klokt nyttjande av den svenska skogen. Det har i huvudsak skett i en anda av samförstånd mellan skogsägare, industri och det politiska systemet. Nu har den andan utmanats under en tid. Vi måste komma tillbaka till en samförståndsanda för att hantera de utmaningar och utvecklingsmöjligheter som en övergång till en biobaserad samhällsekonomi innebär för vårt land.

Skogsstyrelsen har tillsammans med skogsnäringen och andra aktörer genomfört ett omfattande dialogprojekt. Det ska nu implementeras i skogsbruket och kommer att leda till ännu bättre miljöhänsyn. Familjeskogsbruket bejakar det arbetssättet och förväntar oss att även arbetet med ett Nationellt Skogsprogram ska präglas av det. Jag tror att det är rätt väg tillbaka till en samsyn om skogen som resurs för att utveckla vårt skogrika land.

Min uppmaning till regeringen är därför att söka bred förankring i riksdagen kring ett Nationellt Skogsprogram och snarast starta upp det arbetet. Och det handlar inte bara om ett skogsprogram. Det handlar om ett program för det framtida biobaserade samhället där vi byter ut den svarta kolatomen mot den gröna – från skogen.

Sven Erik Hammar, ordförande LRF Skogsägarna

Till toppen