Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 19 juni 2014

Dags att ställa krav på fossila bränslen

Forskning från KTH och IVL visar att fossila bränslen kan ha minst lika stor negativ social påverkan som de förnybara. Detta har inte framkommit i debatten – eftersom fossila bränslen mäts efter en annan måttstock.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Som trolig konsekvens av detta sker idag en överflyttning från etanol till diesel, vilket går på tvärs mot politiska ambitioner om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030. Vidare påverkas den inhemska produktionen av etanol, vilken annars innebär en högre grad av självförsörjning och fler svenska jobb.

Den vanligaste kritiken mot etanolen, frågan om matsäkerhet, utgår ifrån en mycket begränsad analys, där man isolerar och lyfter fram en enda aspekt av social påverkan. Vidgar man analysen finner man flera sociala problem kopplade till fossila bränslen, som misstänkta folkrättsbrott kopplade till oljeprospektering i bland annat Etiopien.

En första övergripande studie om den sociala påverkan från ett urval fossila och förnybara drivmedel har nyligen genomförts av forskare på KTH och IVL med stöd av Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel. Metoden, social livscykelanalys, är en relativt ny metod där man systematiskt utvärderar den sociala påverkan av produkter i hela livscykeln. Exempel på social påverkan är arbetsvillkor och lokal tillgång till odlingsbar mark och rent vatten. Vår studie ger inget stöd för att den sociala påverkan är större för förnybara bränslen än för fossila. Av de åtta bränslen av olika ursprung vi tittat på – tre fossila och fem förnybara – återfinns bränslet med såväl störst som minst risk för negativ social påverkan bland de fossila bränslena; olja från Ryssland respektive olja från Norge. Sammantaget verkar ursprungsland vara av större betydelse än typen av bränsle när det gäller risk för negativ social påverkan.

Hållbarhetscertifiering av fossila bränslena saknas helt, och det ställs inga sociala krav vid upphandling. I praktiken är det en subvention av de fossila bränslena, då hållbarhetskriterierna för biobränslena, där man bland annat kräver spårbarhet, medför en kostnad för producenterna som minskar deras relativa konkurrenskraft. Vi anser, baserat på vår forskning, att det ska ställas samma krav på social prestanda och spårbarhet på samtliga drivmedel, och att de bör bedömas utifrån en mer fullständig analys där såväl klimatpåverkan, övrig miljöpåverkan som social påverkan ingår. Detta för att dels möjliggöra hållbar utveckling och minska mänskligt lidande vid bränsleproduktionen, dels för att eliminera snedvridande marknadspåverkan som inte är politiskt beslutad.

Elisabeth Ekener Petersen, forskare, tekn dr KTH

Göran Finnveden, professor, vice rektor för hållbar utveckling KTH

Till toppen