Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 9 februari 2017

En klimatskatt kan främja biologisk mångfald

Stefan Hellstrand fabulerar återigen fritt för att misskreditera och missförstå den klimatforskning som vi bedriver på Chalmers. Det skriver Fredrik Hedenus och Stefan Wirsenius i ett debattinlägg.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

FOTO: Kerstin Davidson

Vi vill klarlägga följande:

1) Det råder numera betydande vetenskaplighet enighet om att nötkreatur och andra idisslare utgör ett problem för klimatet. Att så är fallet har inget att göra med ett effektivitetsmått som diskuterades för tjugo år sedan på en disputation.

2) En klimatskatt på kött och mjölk kommer att begränsa konsumtionen av just detta i Sverige. Detta är en rimlig strategi för att nå de långsiktiga klimatmålen. Även om man kan anse att det generellt är önskvärt att undvika politisk styrning av folks konsumtionsvanor är det ändå nödvändigt i vissa fall, och exempelvis bilister har sedan länge fått acceptera just detta i form av höga bränsleskatter.

En klimatskatt på kött och mjölk syftar inte till att minska produktionen i Sverige; mycket av vårt kött importeras dessutom idag. Var maten produceras avgörs av priser och hur producenter subventioneras.

En parallell kan göras till bilindustrin: Vi har bland världens högsta bensinskatter i Sverige, därför kör vi mindre i Sverige än till exempel i USA. Trots det har vi en stor bilindustri eftersom vi är duktiga på att producera bilar.

3) Intäkterna från en klimatskatt på kött och mjölk skulle kunna användas för att främja svensk produktion av nötkött på marker med hög biologisk mångfald, till exempel ogödslade hagmarker och strandängar.

4) En minskad idisslarproduktion i världen skulle frigöra mark globalt. Den marken kan användas till bioenergiproduktion för att minska användningen av fossila bränslen.

Till skillnad mot vad Stefan Hellstrand försöker påskina kan bioenergigrödor hålla ungefär lika mycket markkol som vall. Men den frigjorda marken kan också användas för att låta skog växa upp. Även om vi i Sverige ofta söker öppna landskap, så är problemet globalt snarare det omvända: Skogar med höga naturvärden har skövlats och fortsätter att skövlas i hög takt.

Fredrik Hedenus, docent, Chalmers

Stefan Wirsenius, docent, Chalmers

Till toppen