Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 15 december 2020

EUs jordbruk riskerar att slås ut

Inom EU räknas den nyligen prisade gensaxen som GMO och därmed måste all forskning och utveckling ske utanför Europa. EU hamnar därför flera år efter i utvecklingen, skriver Erik Bergkvist(S).

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 EU kan inte hålla tillbaka ny forskning och innovation. Då riskerar jordbruket att slås ut, skriver Erik Bergkvist (S).
EU kan inte hålla tillbaka ny forskning och innovation. Då riskerar jordbruket att slås ut, skriver Erik Bergkvist (S). FOTO: Mostphotos

Motverka svält, minska jordbrukets klimatpåverkan, rädda korallreven och kanske till och med minska håravfall. Den nobelprisade tekniken, gensaxen, får uppmärksamhet världen över med brett användningsområde i allt från växtförädling till nyskapande medicinska behandlingar. Denna lovande teknik utvecklas just nu på flera håll i världen, förutom i EU. Det är ofrånkomligt att EU nu kommer att halka efter.

Den blev ingen vanlig Nobelfest i år, som mycket annat blev den istället digital. Pristagarna i kemi, den tidigare Umeåforskaren Emmanuelle Charpentier och hennes kollega Jennifer A. Doudna, tilldelades sitt pris på ambassaden i Berlin för upptäckten av gensaxen Crispr-Cas9. Gensaxen innebär förenklat att man med hög precision kan förändra arvsmassan i djur, växter och mikroorganismer. Man ”klipper” i en cells egen arvsmassa och skapar på så sätt en mutation, en mutation som hade kunnat ske naturligt i cellen. Till skillnad från genmodifierade grödor (GMO) så tillsätter man inte arvsmassa från andra celler, till exempel andra växter, utan justerar i den egna arvsmassan för fördelaktiga resultat.

Upptäckten är fortfarande i sin linda, självklart måste man ta hänsyn till etiska problem, inte minst med medicinska behandlingar som kan ändra arvsmassan hos människor. När det gäller jordbruket är det dock betydligt enklare överväganden. Med hjälp av den här tekniken kan man skapa starkare grödor som kan stå emot mögel och kräver mindre vatten, näring och solljus.

Tyvärr stöter gensaxen på problem med rådande EU-regelverk. Som EU-lagstiftningen ser ut idag klassificeras gensaxen som GMO och omfattas därmed av ett snårigt regelverk som sedan länge behöver uppdateras. Det innebär att bland annat att i stort sett all forskning och utveckling nu sker utanför Europa.

EU-kommissionen har lovat att se över nya gentekniker och det nuvarande regelverket och kommer med en rapport i april nästa år. Vi välkomnar att detta utreds ordentligt. Förhoppningsvis kan rapporten på sikt underlätta för nya säkra gentekniker och fungera som underlag för ett nytt lagförslag som löser upp knutarna i unionens nuvarande regelverk. Det riskerar däremot att ta väldigt lång tid och EU kommer ofrånkomligen hamna flera år efter i utvecklingen.

Jordbruket är vår viktigaste näring, utan mat och rent vatten klarar vi oss inte. EU får inte hålla tillbaka ny forskning och innovation. Det här är på riktigt – EUs jordbruk riskerar att slås ut.

Erik Bergkvist (S), Europaparlamentariker

LÄS MER: Sverige får inte hamna på efterkälkenLÄS MER: EU-länder agerar för att bryta dödläget för gensaxen

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen