Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 4 maj

För mycket går på autopilot i Sverige

SD är inga klimatförnekare, men vi anser att det är fel väg att gå om en global problematik ska axlas av några tiotusen svenska lantbrukare, skriver partiets jordbrukspolitiske talesperson i ett debattsvar.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Staffan Eklöf.
Staffan Eklöf.

Gertrud Ivarssonbesvarade mitt debattinlägg om det svenska jordbruket. Men rubriken rymmer ett fel, Sverigedemokraterna förnekar inga klimatförändringar. Det vi bör fråga oss är om vi är på rätt väg och om en global problematik kan axlas av några tiotusen svenska lantbrukare, vilkas bidrag till utsläppen i ett globalt sammanhang är försumbara.

Vi måste också se att de befintliga och inte minst kommande åtgärderna för att svenskt lantbruk ska bli fossilfritt kommer att försvåra för ett ekonomiskt trängt lantbruk som redan idag är mycket mindre klimatbelastande än andra alternativ. Svensk skog nettobinder också in koldioxid. Svenska lantbrukare, inte minst skogsägande, är alltså redan idag inte en del av problemet, utan en del av lösningen.

Som jag förklarade i min artikel kommer sänkt dieselskatt inte att leda till ökad global klimatbelastning, men nedläggning av svenska lantbruk genom pålagor eller krav kommer att göra det.

Att ”våga rädda svenskt lantbruk” handlar om tre saker:

1. Att se till att lönsamheten och marginalerna i lantbruket stärks genom att tillföra pengar och minska kostnader. Som jag skrev i min tidigare artikel är dieselskattesänkningen något som är snabbt gjort och som sedan måste följas av fler åtgärder, till exempel betesersättning, förändringar för bättre avsättning av produkterna i Sverige och sänkt arbetsgivaravgift.

I dag kan skattelättnaden för diesel mycket riktigt ligga på några tiotusentals kronor per år, vilket vi alltså vill höja rejält. Dessutom, hade man lyssnat på oss i höstas hade krisstödet blivit större och utverkats genom artikel 108 i Fördraget om EUs funktionssätt och inte som så kallat ”Stöd av mindre betydelse”, vilket hade gett en gynnsammare situation för framtiden. Krisstödet och dieselskattesänkningen hade då också adderats istället för att krisstödet betalas ut som en återbetalning av dieselskatt. Alltså mycket mer och enklare.

2. Att skapa långsiktigt goda förutsättningar och fungerande regler med svenska lantbrukares bästa för ögonen. Allt från förenklade regler som är anpassade till svenska förhållanden, via fungerande krisberedskap och foderhandel till tillgång till goda insatsmedel, nya sorter och ny teknik och så vidare.

3. Men det handlar även om att våga vara inopportun. I Sverige är det så lätt att alla rycks med i någon riktning utan att någon har lyft blicken för att se om vi springer åt rätt håll. Det fossilfria jordbruket är ett exempel. Lösningen ligger på annat håll. Fossilfritt jordbruk kan vi kanske ha råd med när det går bra, men vi ska inte tvinga in lantbrukare i det i dagens situation. Jag beskrev i min tidigare artikel varför det kommer att kosta mycket mer i framtiden att vara fossilfri. Men är det någon som ändå vill köra på HVO hindras den inte av dieselskattesänkningen.

Sverige ska arbeta för att rädda klimatet, men det ska göras på ett effektivt sätt. Mycket av det som görs nu är helt bortkastat om vi inte kan få även fattiga länder och diktaturer att ställa om. Det kan nog endast göras genom att vi utvecklar teknik som är minst lika billig som fossil energi.

Och det gör man inte genom att applicera mer av teknik i Sverige som inte är färdigutvecklad. Vi satsar 0,5 miljarder mer på miljövänlig teknikutveckling än de andra. Man kan också hjälpa U-länder som nu bygger upp sin infrastruktur att välja en god väg istället för att köpa kolkraftverk från Kina. Vi lägger 0,5 miljarder mer än regeringen på klimatbistånd.

Men det är inte lätt. Getrud Ivarsson påstår att ”Sverige har utomordentliga förutsättningar att få fram fossilfri diesel”. Biodrivmedel från svensk skogsråvara har diskuterats i decennier, men resultatet hittills är mycket blygsamt. SEKAB och Gobi-gas fick miljardbelopp av offentliga medel för sådana projekt utan att kunna leverera några konkreta resultat. Dessutom används vissa restprodukter redan för annat, som måste ersättas med fossila råvaror om de går till biodrivmedel.

Och vad gäller jordbruksbaserade biodrivmedel, som strategi för att minska utsläppen av växthusgaser, så är många experter kritiska. Slutligen, används de lätta lösningarna redan. Sammantaget finns det nog en viss potential för svensk produktion av biodrivmedel, men det är beroende av teknikutveckling och räcker inte till allt.

För mycket går på autopilot i Sverige och för få säger ifrån. Våga rädda svenskt lantbruk!

Staffan Eklöf

jordbrukspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen