Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 3 december 2021

Förnyelse av kraftnätet kräver bästa tillgängliga teknik

Svenska kraftnät försöker alltid komma överens frivilligt med fastighetsägare avseende intrångsersättning även om ersättningen i grunden är lagstyrd, hävdar generaldirektören.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Vi väljer den teknik som är bäst utifrån det uppdrag regering och riksdag har gett oss, svarar Svenska kraftnät.
Vi väljer den teknik som är bäst utifrån det uppdrag regering och riksdag har gett oss, svarar Svenska kraftnät.

I en debattartikel i Land Lantbruk nr 47 skriver representanter för bland annat LRF att på grund av vinstmotiv väljer Svenska kraftnät föråldrad teknik vid byggande av nya ledningar.

Så är det inte. Vi väljer den teknik som är bäst utifrån det uppdrag regering och riksdag har gett oss.

Debattörerna tar upp vårt stora investeringsprogram Nordsyd, vilket syftar till att förstärka överföringskapaciteten mellan södra Norrland och mellersta Sverige. Enligt deras förmenande borde dessa nya ledningar förläggas i marken ”i modern likströmsteknik” och inte i luftledningar.

Det svenska transmissionsnätet är konstruerat för växelström och inte likström. Skälet är att ett växelströmsnät är flexibelt. Det går enkelt att koppla in nya uttag på befintliga ledningar. Och när det gäller Nordsyd-programmet består det till stor del av förnyelse av gamla ledningar som i sin tur matar växelström till anslutande region- och lokalnät. Omvänt vill vi kunna ansluta nya elproducenter som till exempel vindkraftparker. Att blanda likström med växelström kräver därtill mycket avancerade omriktarstationer.

Likström är ett mycket mer komplext alternativ. Högspänd växelström i transmissionsnätet, alltså spänningar på 400 kilovolt, är inte lämpliga att gräva ner som kabel. Och det av flera skäl:

• Markförlagd kabel har halva livslängden, cirka 40 år, jämfört med 80 år för en luftledning.

• Markförlagd kabel minskar tillgängligheten och driftsäkerheten på grund av mycket långa reparationstider vid fel.

• Markförlagd kabel har flera gånger högre investeringsutgift (fem till sju gånger).

Men det finns undantag. Det är när det inte finns framkomlighet för en luftledning, till exempel över vatten eller vid mycket svårframkomliga passager.

Ett skäl som förespråkare av markförlagd kabel anför är att den är marksnål. Det är delvis en missuppfattning. Markförlagd kabel kräver fortfarande en röjd gata i skogsmark och i åkermark och det finns fortfarande begränsningar kring vad man som skogs- och jordbrukare kan göra ovanpå eller i direkt anslutning till en markförlagd kabel. Intrånget från en stolpe får vanligtvis marginell påverkan för jordbruket då stolpplaceringen anpassas efter värden som finns och till användningen i området. Till exempel placeras ofta stolpar i kanten av en åker så att jordbruket ska kunna fortsätta att bedrivas.

Tillståndsprocesserna för att förstärka eller förnya nätet är en lång och från lagstiftningen styrd process. I denna process sker dialog och samråd vid flera tillfällen för att berörda ska kunna yttra sig och påverka den framtida lokaliseringen. Svenska kraftnät har även särskilda möten med LRF och dess medlemmar utöver de sedvanliga samråden.

Svenska kraftnät försöker alltid komma överens frivilligt med fastighetsägare avseende intrångsersättning även om ersättningen i grunden är lagstyrd. Principerna för ersättning utgår från Lantmäteriets handledning för skog- och åkernormen och baseras på att markägaren ska ha samma ekonomiska ställning före intrånget som efter.

Lotta Medelius-Bredhe,

generaldirektör, Svenska kraftnät

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen