Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 10 januari 2018

”Försämras djurskyddet finns inget skäl att välja svenskt”

En enig forskarkår har ifrågasatt Jordbruksverkets nya regler för avvänjning av smågrisar. Försämras regelverket finns ingen anledning för konsumenter att välja svenskt, skriver Åsa Hagelstedt, Djurskyddet Sverige, i en replik till Palle Borgström, LRF.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

FOTO: Ann Lindén

Palle Borgström skriver i Land Lantbruk att ”både konsument- och djurrättsföreningar ifrågasätter Jordbruksverkets regler för avvänjning av smågrisar. Det gör de utan att lyssna på expertisen på området.”

Det stämmer att vi tillsammans med andra djur- och konsumentorganisationer är mycket kritiska mot Jordbruksverkets nya regler om avvänjning. Men att vi inte lyssnat på expertisen på området kunde inte vara mer fel.

Borgström skriver i artikeln: ”Ett kvitto på att vi valt rätt väg är att svenska konsumenter i allt högre grad värdesätter den svenska bondens arbete. Alla vill känna att djuren har haft det bra. Trots det har produktionen av svenska livsmedel sjunkit sedan Sverige gick med i EU. I dag är nästan varannan tugga importerad.”

Att varannan tugga är importerad är ett stort problem, vi är därför tacksamma för att detta inte gäller griskött. Tvärtom, genom att branschen 2013-2014 började förmedla svenska mervärden och varför dessa är viktiga kunde trenden vändas för just griskött och idag är marknadsandelen för det svenska grisköttet 73 procent.

En stor del av de svenska mervärdena som förmedlas är just det hårdare regelverket gällande djurskydd och med en försämring av detta regelverk finns det inte längre någon anledning för konsumenterna att välja svenskt och arbetet som gjorts för att vända trenden är förgäves.

Vidare skriver Borgström: ”Debattörerna skjuter in sig på förändringen om minimitiden för avvänjningsålder för smågrisar, trots att regeländringen grundas på studier som utvärderats av Statens Veterinärmedicinska Anstalt och Sveriges Lantbruksuniversitet. Utvärderingen visar att djurskyddet inte försämras av de nya reglerna.”

Utvärderingen som föreskriftsförändringen vilar på är en mycket begränsad pilotstudie, utan till exempel systematiska beteendestudier och har inte kunnat publiceras i någon vetenskaplig tidsskrift. Trots denna begränsade omfattning visar studien att dödligheten hos suggorna vid den tidigare avvänjningsåldern ökade med 50 procent.

Det stämmer att studien har utvärderats av två forskare vid SLU och SVA. Dessa konstaterade bland annat att ”således finns det ingen påvisbar positiv effekt av kortad ditid på suggornas hull och välfärd, som kan uppväga den ökade risk för smågrisen som det finns med en kortare ditid”. Utöver det har utredarna uttalat sig negativt om både föreskriftsförslaget och näringens tolkning av utredningen i olika debattartiklar. Att tidigare avvänjning i flertalet vetenskapliga artiklar förkastats har helt ignorerats.

”Att inte ha förtroende för Sveriges lantbrukare, djurhälsoveterinärer och den vetenskapliga expertisen är respektlöst.” fortsätter Borgström.

Här är vi helt eniga! Därför är vi förvånade över att föreskriftsförslaget tilläts gå igenom trots att 70 procent av alla remissinstanser tydligt avslog förslaget om tidigare avvänjning. Trots att tio av Sveriges tyngsta djurskyddsforskare tydligt sagt ifrån och varnat för vad förslaget kan komma att innebära.

Sällan har ett förslag ifrågasatts av en så enig forskarkår. Som djurskyddsorganisation baserar vi våra ställningstaganden, inte bara på våra egna experter utan vi lyssnar även noga på vad forskningen säger. Tyvärr har Jordbruksverket valt att bortse från den expertisen. Så din kritik riktas tyvärr till fel instans, Palle Borgström.

Åsa Hagelstedt,

Generalsekreterare Djurskyddet Sverige

LÄS MER: Palle Borgström: ”Respektlöst att inte lita på expertisen”

Relaterade artiklar

Till toppen