Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 5 oktober 2018

”Glöm inte enskilda näringsidkare i skattereform”

Glöm inte den stora gruppen enskilda näringsidkare. Även de behöver förenklade skatteregler, skriver Urban Rydin och Katarina Bartels, skatteexperter på LRF.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Urban Rydin och Katarina Bartels, LRF.
Urban Rydin och Katarina Bartels, LRF. FOTO: LRF/LRF Konsult

Nyligen har Företagarna och FAR presenterat olika skatteförslag för företagare som ett led i en skattereform. De förslag som tagits upp i debattartiklarna berör dock i allt väsentligt bara bolagssektorn.

När vi pratar angelägna skattefrågor får vi inte glömma den stora gruppen enskilda näringsidkare. Enligt Skatteförenklingsutredningen är antalet 789 000, det vill säga cirka 70 procent av alla företag bedrivs som enskild näringsverksamhet.

Det finns ett stort behov av förenklade skatteregler för denna grupp. Vi har bland annat tagit upp dessa frågor i Almedalen och nyligen diskuterades de vid ett seminarium i Lunds skatteakademi och fick där positiv respons både från akademins företrädare och från Skatteverket.

Inom LRF har vi tagit fram konkreta skarpa förslag och som bygger på vissa förslag från Skatteförenklingsutredningen. Så kära politiker, det är bara att ta tag i dem och lagstifta. En grundläggande viktig punkt är en förenklad grundstruktur som ger ett tydligare, mer förenklat och för företagaren mer lättförståeligt system.

Dagens ordning räntefördelning, periodiseringsfond, expansionsfond och näringsinkomst ersätts med ett mer naturligt system där fonderna flyttas upp. De två möjligheter för företagaren att ta ut vinstmedel, räntefördelning och näringsinkomst, kommer därefter.

En fördel är en ökad neutralitet med aktiebolagen där intäkter, kostnader och företagssparande med fonder hålls ihop inom företaget. Pengar ur företaget kan i bolagssektorn tas ut som utdelning eller lön, vilket här motsvarar räntefördelning och näringsinkomst. En annan fördel är att systemet uppmuntrar till egenfinansiering och med ett kapitalunderlag istället för två ökar förenklingen.

Ytterligare förenkling uppnås genom återställande av beloppsgränserna vid marköverföringar, vid allframtidsupplåtelser och för landets 194 000 samfälligheter och gemensamhetsanläggningar.

Vidare ger utredningens förslag om förenklat skogsavdrag och förenklad återföring positiva effekter för landets ca 335 000 skogsbrukare. Det förenklade skogsavdraget ger alla samma skogsavdragsmöjligheter som dagens regler för rationaliseringsförvärv och de förenklade återföringsreglerna bygger på en proportionering efter avyttrad areal eller andel vid avyttringen.

Givetvis bör 3:12-utredningens förslag om generationsskifte genomföras snarast, men det är också angeläget att Skatteförenklingsutredningens förslag om nytt stickår, 1996, genomförs. Det är dags nu med en modernisering av kapitalvinstbeskattningen och vi vill erinra om att det förra stickåret var 1914 och dagens stickår är så långt tillbaka som 1952.

Förslaget ger en stor förenkling, genom att förbättringar och återföring 1952 – 1995 kan slopas i systemet, som stimulerar rörligheten på fastighetsmarknaden. Förslaget bör som utredningen också föreslog givetvis även införas för villor.

Katarina Bartels och Urban Rydin,

Näringspolitiska skatteexperter, Lantbrukarnas Riksförbund

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen